Kevin Anderson, gästprofessor i klimatledarskap på Uppsala universitet. Foto: SVT

Forskare: ”Klimatmålen vilar på helt oprövad teknik”

Uppdaterad
Publicerad

Parisavtalets klimatmål bygger på oprövade tekniker för att suga ut koldioxid ur atmosfären och begrava den i marken. Men det är helt orealistiskt i så stor skala, säger Kevin Anderson, en av världens främsta klimatforskare. – Det är ofattbart farligt att vi litar på det, säger han.

Världens länder är långt ifrån att nå klimatmålen från Paris. I stället för att begränsa uppvärmningen till 2 grader, med sikte på 1.5, är jorden på väg mot över tre graders uppvärming enligt en ny rapport från FN-organet UNEP.

– Vi går åt rätt håll men vi måste röra oss mycket fortare, säger Erik Solheim, chef för UNEP.

Utsläppsökningen har bromsat upp men ligger ändå långt över vad som krävs för att klimatmålen ska nås. Koldioxidutsläppen måste enligt UNEP minska med 12-14 miljarder ton om året vid 2030. Det motsvarar tolv gånger alla EU:s utsläpp från flyg- och vägtrafik. Ju större utsläppen är i dag, desto större minskningar krävs längre fram för att den totala mängden koldioxid i atmosfären inte ska överskrida kolbudgeten.

”Inte möjligt”

Eftersom åtgärderna nu är för små kommer det att krävas koldioxidlagring i stor skala för att motverka utsläppen. Det handlar om teknik som suger ut koldioxid ur atmosfären och för den tillbaka i marken. De här metoderna får nu hård kritik av den framstående klimatforskaren Kevin Andersson och kollegor. De har publicerat debattartiklar nyligen i både Science och New Scientist. Det är inte möjligt att fånga upp och gömma undan så stora mängder koldioxid som det handlar om enligt Kevin Anderson som nu är gästprofessor i klimatledarskap på Uppsala universitet och chef på Tyndall Center for climate change research i Manchester.

– Under nästa sekel handlar det om att suga upp hundratals miljarder ton koldioxid. Vid mitten av seklet måste man varje år absorbera lika mycket som havet tar upp i dag. I slutet av århundradet måste vi suga upp så mycket som vad haven och alla växterna tar upp tillsammans. Så det är nästan som att bygga en ny biosfär bredvid den vi har i dag. Det är den nivån det handlar om om vi ska klara oss inom 1.5-2 graders ökning om vi fortsätter som idag med att bara göra små förändringar i utsläppen, säger han.

Inbyggt i avtalet

Kevin Anderson påpekar att de här antagandena om koldioxidlagring är inbyggda i alla scenarier i Parisavtalet. Eftersom länderna inte är villiga att drastiskt minska utsläppen i dag litar de på att koldioxidlagring kommer att lösa problemen i framtiden menar han.

– Regeringar utformar klimatpolitiken utifrån att den här tekniken kommer att fungera i den här skalan.

Förhoppningarna på koldioxidlagring har länge varit stora, men trots över två decennier av forskning och utveckling finns i dag ingen teknik som har rimliga kostnader eller fungerar i stor skala. Tvärtom har området kantats av besvikelser. Störst förhoppningar finns fortfarande på så kallade BECCS (bioenergy carbon capture and storage) som inte bara ger nollutsläpp utan ska kunna suga ut koldioxid ur atmosfären. De växande träden tar upp CO2 som begravs i underjorden när trädbränslet har eldats upp. Men teknikerna ger energiförluster, det vill säga är kostsamma, och osäkerhet finns om gasen läcker upp i atmosfären igen. Men även om det fungerar behövs det vara i så stor skala att det inte är möjligt menar Kevin Anderson, som själv har ett förflutet i oljeindustrin som ingenjör.

– Det här skulle vara större än något som människan har gjort någonsin i historien. Det är mycket större än hela fossilbränsleindustrin med olja, kol och gas tillsammans. Jag anser att det här är helt orealistiskt, och det är ofattbart farligt att vi förlitar oss på det, säger han.

Enda vägen är att minska utsläppen

Att plantera träd som suger upp koldioxiden har föreslagits som en lösning, men även här ger Kevin Andersons beräkningar vid handen att det inte är möjligt. För att uppväga de mänskliga utsläppen måste man plantera och skörda en yta varje år lika stor som två gånger Indien. Så det enda sättet enligt Kevin Andersson och hans kollegor att klara Parismålet är att snabbt minska utsläppen från kol, gas och olja. Beräkningar visar att världen behöver vara helt fossilfri inom 10 år (mellan 3 och 13 år) för att klara 1,5 gradersmålet.

– Vi kan inte motverka utsläppen med trädplantering eller tekniska lösningar som folk pratar om, utan vi måste helt enkelt minska utsläppen. Det betyder bränna mycket, mycket mindre fossila bränslen.

Själv har Kevin Anderson inte flugit på 13 år. Han erkänner att det är en stor uppoffring som påverkar familjen. Men han vill minska sina utsläpp och anser att människor i rika länder har ett stort ansvar att ändra sin livsstil för klimatets skull. Tio procent av jordens befolkning står för hälften av utsläppen.

– Vi lämnar efter oss en fruktansvärd situation för våra egna barn och för människor som lever i mer klimatutsatta delar av världen. Vi för dem bakom ljuset, eller till och med ljuger om att vi har ett mål om 1.5 eller 2 grader, men samtidigt släpper vi ut så mycket koldioxid att det innebär tre, fyra eller fem graders temperaturökning till slutet av seklet, säger Kevin Anderson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.