Antagen eller bortsållad – skillnaden kan vara livsavgörande. Därför måste antagningsreglerna vara tydliga och stabila. Men vid det här laget liknar systemet mest ett illa sytt lapptäcke, enligt Christina Cliffordson, professor i pedagogik:
– Till och med studievägledarna har uppenbara problem att lotsa eleverna.
Hon är en av författarna av en ny forskningsrapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som presenteras i dag. Rapporten lyfter fram grava brister med både betyg och antagningssystem. Forskarnas förslag, som kan väcka liv i debatten, är dels att införa ett slags nationellt Pisaprov i skolan, dels att riva upp det nuvarande urvalssystemet till högskolan. Det senare betyder inte minst att avskaffa meritpoängen, de extrapoäng elever får för vissa gymnasiekurser.
Lättförtjänta poäng
Problemet är att de värdefulla poängen är relativt lättförtjänta, då det räcker med att få bara godkänt. I konkurrensen om en högskoleplats betalar sig alltså taktik mer än flit. Dessutom har reglerna för meritpoäng justerats flera gånger, så olika regler gäller för olika årskullar.
– Förlorarna är de resurssvaga, de som inte har några i sin omgivning som kan ge tydliga råd, säger Christina Cliffordson.
Forskarna föreslår också att andelen studieplatser som ges via högskoleprovet bantas kraftigt.
– Provet har nästan blivit ett obligatorium i stället för en andra chans som det var tänkt från början. Därför skulle man inte få skriva provet så länge man går i gymnasieskolan, säger Christina Cliffordson.
Stagas upp
Rapportförfattarna vill alltså att betygen ska få en större roll i högskoleurvalet, därför att de trots sina brister säger mer om en persons studiekapacitet än vad högskoleprovet gör. Men det är nödvändigt att staga upp betygssystemet, understryker de och föreslår försök med rullande kunskapskontroller i ett par ämnen.
– Vi borde skaffa ett nationellt system där vi kan mäta kunskaper över tid, säger Christina Cliffordson.
Ett förslag i samma riktning är att vänta redan i morgon. Då presenterar regeringens utredare Per Thullberg sitt slutbetänkade om vilka mätningar som behövs för att få bättre koll på elevernas kunskapsutveckling.