Metoden, kallad hemlig dataavläsning, är kontroversiell. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har tidigare varnat för att man i princip kan följa en person i realtid dygnet runt.
Men regeringens utredare Petra Lundh säger på en presskonferens:
– Vi har kommit fram till att: Ja, det finns ett starkt behov av hemlig dataavläsning.
Ministern: Vi måste hålla jämna steg
Justitieminister Morgan Johansson (S) ser ett stort behov av metoden, inte bara när det gäller terrorismbekämpning utan även bekämpning av den grova brottsligheten.
– Min uppfattning är att vi måste hålla jämna steg med tekniken och med brottsligheten. Det här är ett bra förslag. Vi remitterar det nu och siktar på en proposition under nästa år, säger han på pressträffen.
Tidsbegränsad lag på fem år
Tanken är att lagförslaget ska träda i kraft den 1 januari 2019 och lagen ska vara tidsbegränsad på fem år. Metoden får bara användas som en riktad åtgärd, till exempel mot en misstänkt persons mobiltelefon.
Även lagrade uppgifter ska få samlas in med hjälp av hemlig dataavläsning.
Metoden får aldrig användas i en verksamhet där det gäller tystnadsplikt, exempelvis medie- och advokatverksamhet.
Kan avläsa information i realtid
Bakgrunden är att det blivit svårare att avlyssna kommunikation när allt mer skickas via krypterade appar. I dag krypteras över 90 procent av kommunikationen.
Men genom att plantera spionprogram i misstänkta brottslingars datorer, mobiler och liknande kan polisen avläsa vad som sker på datorn i realtid, innan kryptering sker.
I många andra länder finns det lagstiftning om hemlig dataavläsning, även i Norden.
Minst två års fängelse i straffskalan
När man hämtar in uppgifter genom hemlig dataavläsning, som inte är möjliga att få genom andra tvångsmedel, ska kraven för tillstånd vara samma som för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Det får bara användas för brott som har minst två års fängelse i straffskalan.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn. Den ska också kunna granska insatsen medan den pågår.
För operatörerna ska det vara en möjlighet, men inte en skyldighet, att medverka.
Metoden är resurskrävande och kommer sannolikt inte att användas i mer än 50-100 fall per år inledningsvis, enligt utredaren.