Novus undersökning av väljarnas förtroende för partiledarna är mardrömsläsning för både Nyamko Sabuni och de liberaler som hoppas att partiet ska klara sig kvar i riksdagen efter nästa val.
Endast 7 procent av väljarna uppger i dag att de har förtroende för Nyamko Sabuni. I juni 2019 när Sabuni valdes till ny partiledare för Liberalerna uppgav 21 procent av väljarna att de hade förtroende för den nya L-ledaren.
Nedgången sedan dess är anmärkningsvärd och innebär dessutom att Sabuni är den partiledare som åtnjuter lägst förtroende bland svenska väljare.
Lovade mer borgerlig politik
Nyamko Sabuni valdes till partiledare genom att lova raka och tydliga besked och en mer borgerlig politik. Efter ett år kan man konstatera att det enda hon tycks ha åstadkommit är att skapa ökad osäkerhet kring partiet. Det handlar både om det politiska innehållet men också om regeringsfrågan.
Opinionssiffrorna för Liberalerna har sjunkit och partiet är numera fast förankrat under riksdagsspärren. Och det personliga förtroendet för Sabuni är kört i botten.
Hon har inte klarat av att möta förväntningarna om ökad tydlighet, varken när det gäller politiken eller regeringsfrågan.
Samtidigt fungerar Januariavtalet som en politisk tvångströja för henne. Hon var från början stark motståndare till denna överenskommelse, men tvingades ärva den som partiledare och har lovat att fullfölja den. Men hennes entusiasm tycks inte vara översvallande. Samtidigt blockerar Januariavtalet henne från att ta egna politiska initiativ. Sämsta tänkbara kombination, alltså.
Samarbetet med S och MP problem för Sabuni
Någon ljusning är heller inte i sikte för varken Liberalerna eller Sabuni. Det innebär dock inte att läget är hopplöst. Vi har sett förut hur partiledare som Annie Lööf och Ebba Busch räknats ut efter några tuffa år och usla opinionssiffror, men hur de senare rest sig upp, kommit tillbaka och lyckats vända situationen.
Problemet för Nyamko Sabuni är dock att samarbetet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet ogillas av de flesta borgerliga väljare och sannolikt är den viktigaste förklaringen till Liberalernas nedgång. Så länge Sabuni håller fast vid detta samarbete är möjligheterna därmed begränsade att locka tillbaka de väljare som flytt.
Coronakrisen har också påverkat ett litet parti som Liberalerna. Strålkastarljuset har under våren varit riktat mot framför allt Socialdemokraterna. Övriga partier i januarisamarbetet har mest framstått som stödpartier.
Förtroendet för Löfven sjunker
Novus förtroendebarometer för juni bjuder i övrigt inte på några större överraskningar. De flesta förändringar framstår dessutom som en spegelbild av väljarbarometern, som presenterades i torsdags.
Förtroendet för statsminister Stefan Löfven sjunker något jämfört med förra mätningen, men är fortfarande högt över förtroendet i februari, strax innan coronakrisen slog till. Förtroendet för Löfven har alltså klarat sig hyggligt, trots att kritiken på senare tid skärpts mot regeringen för agerandet under coronakrisen och trots att frågetecknen blivit allt fler kring den svenska strategin.
Moderatledaren Ulf Kristersson har samtidigt ökat sitt förtroende under hela coronakrisen. Kristersson uppgång är sannolikt ett uttryck för att väljarna uppfattar hans och partiets agerande under coronakrisen som förtroendeingivande.
Medan trenden är uppåtgående för Kristersson är den på väg ner för Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt. Vänsterpartiet har haft svårt att hitta en given roll under coronakrisen, vilket skapat problem för partiet. Trots nedgången är Sjöstedt, tillsammans med Kristersson, den partiledare som näst flest väljare anser sig ha förtroende för.
För övriga partiledare är förändringarna ganska små vilket bekräftar bilden av att opinionsläget nu håller på att stabiliseras, efter en vår med kraftiga svängningar.