– Det är inget ovanligt att vi får synpunkter i lagstiftningsprocessen från olika myndigheter. Vi brukar ibland lyssna och ibland väljer vi att inte lyssna, säger Reinfeldt.

De tre remissinstanser som sade ja är branschorgan och ett företag som vinner på förslaget.

Oppositionen: ”gynnar rika mest”

De tre oppositionspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot förslaget eftersom de anser att det, i första hand, gynnar rikare föräldrar och deras barn mest. Läxhjälp ska vara något som ska vara en möjlighet för alla och helst via skolan, så att alla som behöver kan få del av hjälpen. Barns möjlighet att få läxhjälp ska inte vara avhängigt av att de har föräldrar som kan betala ett par hundra kronor per timme, efter skatteavdrag, för hjälp med läxorna i hemmet.

Miljöpartiet var först för förslaget, men har ändrat sig.

– Ska man stödja läxhjälp ska det ske brett. För att använda rutavdrag för läxhjälp måste föräldrarna till en början ha en inkomst från arbete. Föräldrar som inte har jobb kan inte använda det alls, säger Mats Pertoft, som företräder MP i skatteutskottet.

Finns det en möjlighet att stoppa förslaget så är MP öppna för det, enligt Pertoft.

S överväger att begära mer underlag

Skatteutskottets vice ordförande, Leif Jakobsson (S), säger att hans parti överväger att begära att utskottet tar in mer underlag före avgörande. Det kan vara läge för oppositionen att göra det nu, framhåller han.

– Remisstiden var väldigt kort och listan över remissinstanser konstig, säger Jakobsson.

Lärarnas fackliga organisationer – Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet – är båda kritiska till att uttryckligen ge rätt till skatteavdrag för läxhjälp i hemmet, och utvidga det till att gälla också för gymnasieelever.

Lärarfacken fanns dock inte med på remisslistan när regeringen begärde in synpunkter på förslaget.

Leif Jakobsson, vice ordförande i skatteutskottet, anser att det vore motiverat att fråga dem och andra också före avgörandet i utskottet.

Lärarnas riksförbund kritiska

Lärarnas riksförbund och dess ordförande Metta Fjelkner har hävdat att läxhjälp inte ska vara en fråga om pengar och att de miljoner i minskade skatteintäkter som förslaget kostar i stället borde komma skolan till del.

”Staten borde satsa på skolans kärnverksamhet i stället för att skattesubventionera verksamhet utanför skolan, i synnerhet som det finns väl fungerande kostnadseffektiva verksamheter som Mattecentrum eller Stiftelsen Läxhjälpen. Dessa ideella organisationer där alla är lika välkomna oavsett socioekonomisk bakgrund borde prioriteras”, skrev Fjelkner nyligen i en debattartikel.