Utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) medverkade på tisdagen vid ett möte med riksdagens utrikes- och försvarsutskott. Syftet var bland annat att diskutera det försämrade säkerhetspolitiska läget. Bakgrunden är långtgående ryska krav på länder i sin närhet och en kraftigt rysk militär uppladdning vid gränsen mot Ukraina.
Oppositionen i riksdagen har den senaste tiden anklagat regeringen för bristfällig information om det försämrade säkerhetsläget. Oppositionen vill också ha inflytande.
Ett krav är att Försvarsberedningen blixtinkallas och att Försvarsmakten får i uppdrag att snabbt inventera eventuella behov för att stärka försvaret. Ett annat krav från oppositionen är att regeringen ska skriva in en så kallad Nato-option i den svenska säkerhetspolitiken där Sverige, likt Finland, gör klart att ett Nato-medlemskap är ett handlingsalternativ vid ett försämrat säkerhetsläge.
Regeringen tvingas anpassa sig
Regeringen har fram till dagens möte avvisat kraven från oppositionen och hänvisat till att det är regeringen som sköter utrikespolitiken. Någon Nato-option vill regeringen inte ha.
Däremot är det efter dagens möte i riksdagen uppenbart att regeringen nu är beredd att inleda överläggningar med riksdagens partier om säkerhetsläget i närområdet. Även om regeringen sköter utrikespolitiken är den sittande regeringen parlamentariskt svag och när det finns en majoritet i riksdagen som kräver just överläggningar, då tvingas regeringen att anpassa sig.
Frågan är dock om denna dialog ska ske i Försvarsberedningen, i partiledarsamtal eller i något annat forum. Här har regeringen ännu inte givit besked, men ett sådant lär komma de närmaste dagarna.
Oppositionen vill se större satsningar
Regeringen är dock i dagsläget inte beredd att skjuta till mera pengar till försvaret såvida inte Försvarsmakten lämnar in en begäran om detta. Den senaste tiden har det bland annat förekommit diskussioner om ammunitionsbrist inom försvaret.
Oenigheten mellan regering och delar av oppositionen handlar också om de satsningar som planeras de kommande åren, där oppositionen vill att regeringen går med på större satsningar än vad som hittills beslutats.
När det gäller Nato-frågan är läget lika låst som tidigare. En majoritet i riksdagen (S, V, MP och SD) säger nej till ett svenskt Nato-medlemskap. De borgerliga partierna (M, KD, L och C) vill att Sverige blir medlemmar i Nato.
I dagsläget är den här frågan alltså inte aktuell då ett sådant beslut förutsätter bred politisk enighet, egentligen att Socialdemokraterna ändrar sig här. Men inget tyder på detta.
Majoritet vill se Nato-option
När det gäller den så kallade Nato-optionen är regeringens läge mer komplicerat. Här finns en majoritet i riksdagen som vill ha en Nato-option (M, KD, L, C och SD), men trots att riksdagen fattade detta beslut för drygt ett år sedan vägrar regeringen att följa beslutet. Inga nya besked har getts de senaste dagarna som tyder på att regeringen överväger att vika sig här.
Däremot kan man dra slutsatsen att om det blir regeringsskifte i höst och en moderatledd regering tillträder, då talar mycket för att frågan om en Nato-option lyfts in i regeringsförklaringen och därefter blir en ny semantisk komponent i den svenska säkerhetspolitiken.