Den man som pekats ut som huvudman i terrormålet med koppling till Strömsund friades av hovrätten på punkten förberedelse till terroristbrott. Mannen sitter i förvar hos Säkerhetspolisen. Foto: Polisens förundersökningsprotokoll

”Friande domar mer regel än undantag”

Publicerad
Analys ·

Som väntat friade hovrätten den man som pekats ut som huvudman i det senaste målet om förberedelse till terroristbrott. I tingsrätten dömdes han till sju års fängelse och utvisning men släpptes efter huvudförhandlingen i hovrätten vilket talade för en frikännande dom. I linje med majoriteten av dem som åtalats för terrorförberedelser sedan terrorlagstiftningen infördes.

Sofia Bering

Reporter SVT Nyheter

Sedan den nya terrorlagstiftningen infördes 2003 har 15 personer åtalats för förberedelse (inklusive stämpling) till terroristbrott. Tre personer har dömts för det medan sex dömts för andra brott och sex friats helt. Tre av de senare genom dagens hovrättsdom och den tidigare tingsrättsdomen i det så kallade Strömsundsfallet.

Statistiken – om än baserad på ett begränsat underlag – talar således sitt tydliga språk, fällande domar för förberedelse till terroristbrott är mer undantag än regel.

Lagstiftningen är för vag och snårig att tillämpa och åklagarna åtalar på för lösa grunder, så brukar kritiken lyda från de som vill se fler fällande domar eller färre åtal med bevisning som inte visar sig hålla för en fällande dom.

Utmaning för åklagaren

I det senaste fallet uttalade sig juridiska experter redan före rättegången i tingsrätten om åklagarens utmaning när det gällde att bevisa att de tre med bas i Strömsund och Akalla verkligen planerat att utföra ett terrorattentat.

Trots åklagarens omfattande bevisning i form av bland annat införskaffande av stora mängder kemikalier och de misstänktas IS-sympatier och kontakter med personer stridande för IS, bedömdes möjligheterna att styrka åtalet som begränsade.

Svårigheterna ansågs ligga i terroristbrottslagens konstruktion och stränga kriterier och därtill att det varit fråga om ett förberedelsebrott där åklagaren måste bevisa att något som inte har skett skulle kunna ha skett om det inte förhindrats.

Det ställer höga krav på både bevis och tajming. Att slå till för tidigt innebär kanske varken åtal eller, än mindre fällande dom. För sent, ett fullbordat brott med förödande konsekvenser.

Besvärande omständigheter – men uppsåtet inte bevisat

Av hovrättens dom skulle man kunna dra slutsatsen att åklagaren varit för snabb den här gången. Enligt hovrätten finns det flera besvärande omständigheter som kan tolkas som att den nu frikände förberett ett brott och att det åklagaren påstått kan vara riktigt, men att andra alternativ inte kunnat uteslutas. Att åklagaren alltså inte lyckats bevisa att mannen och de två andra medåtalade, som friades i tingsrätten, förberett ett terrorattentat.

Bristen på bevisat uppsåt fällde istället åklagaren och ännu en dom om förberedelse till terroristbrott sällar sig till de friande domar som avgjorts i svenska domstolar sedan terroristlagstiftningen infördes.

Terroristlagstiftningen

2017 Särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av terrorlagstiftningen bland annat för att åstadkomma en överskådlig reglering som kan samlas i ett regelverk.

(har fått förlängd utredningstid några gånger – senaste budet, ska överlämnas till regeringen i slutet av juni 2019)

2017 Regeringen bereder ett förslag om att det ska bli olagligt att delta i en terrorist-organisations verksamhet och förbud mot andra former av samröre med terrorist-organisationer. Regeringens förslag om deltagande i terroristorganisation sågades av Lagrådet i februari 2019 och drogs tillbaka eftersom det stred mot grundlagens regler om föreningsfriheten. Förslaget om samröre har omarbetats och lämnats till lagrådet maj 2019.

2016 Förbud mot terrorresor införs i Rekryteringslagen. Finansieringslagen skärps bland annat genom att det blir straffbart att finansiera person eller grupp som begår terroristbrott.

2010 Från och med 1 december är även offentlig uppmaning, rekrytering respektive utbildning till terrorism straffbart.

2003 En ny terrorlagstiftning träder den 1 juli i kraft i Sverige, efter rambeslut från EU.

2002 Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet införs

2001 Attackerna mot USA den 11 september. Resulterar i FN-resolutioner där medlemsländerna uppmanas samarbeta för att bekämpa terrorismen

1989 Terroristbestämmelserna lyfts ut ur utlänningslagen och läggs ihop med den så kallade spaningslagen

1976 Terroristlagen permanentas och införlivas i utlänningslagen

1975 Gisslandrama på den västtyska ambassaden i Stockholm. Riksdagen förlänger terroristlagen

1973 Sveriges första tillfälliga terroristlag antas av riksdagen

1972 Terrorattentat vid OS i München

Terrorbrott i Sverige

Åtal och domar i Sverige avseende terrorbrott sedan 2003:

2019

6 män från Uzbekistan (5) och Kirgizistan (1) åtalades (i december 2018) för förberedelse till terroristbrott (tre) och terrorfinansiering (samtliga sex).

Stockholms tingsrätt dömde en av männen till sju års fängelse för förberedelse till terroristbrott och terrorfinansiering. Två friades från terrorförberedelser men en av dem fälldes för brukande av falsk urkund och den andre för brukande av falsk urkund och terrorfinansiering.

Ytterligare två fälldes för terrorfinansiering medan en friades från terrorfinansiering. Svea hovrätt friade mannen som dömts till förberedelse till terroristbrott av tingsrätten men dömdes för terrorfinansiering.

2018

Rakhmat Akilov dömdes av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse och utvisning för terroristbrott för terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 7 april 2017. Domen överklagades inte till Hovrätten.

2017

30-åring åtalad vid Malmö tingsrätt för terrorbrott alternativt mordbrand för att ha satt eld på en shiamuslimsk föreningslokal i oktober 2016. Tingsrätten konstaterade dels att branden inte skulle klassificeras som terrorbrott, dels att åtalet byggde på indicier som inte var tillräcklig för en fällande dom. Friades 21 april. Säpo betecknar dock mannen som en säkerhetsrisk och vill att han ska utvisas. I maj 2019 dömdes mannen till 12 års fängelse av Köpenhamns byrett för försök till terroristbrott i Danmark.

35-åring från Arlöv misstänkt för att via Facebook ha uppmanat personer att skänka pengar till bland annat IS för inköp av vapen dömdes till sex månaders fängelse av Hovrätten Skåne Blekinge i februari 2017. Domen har överklagats till Högsta Domstolen som beviljat prövningstillstånd i februari 2019.

En rysk medborgare bosatt i Järfälla åtalades i slutet av oktober 2015 vid Attunda tingsrätt misstänkt för uppmaning, rekrytering och utbildning till terroristbrott. Brotten ska ha begåtts under perioden december 2013 till januari 2014, i Järfälla kommun. Den åtalade misstänks för att ha meddelat instruktioner till sin son, som för tillfället befann sig i Syrien, om tillverkning eller användning av sprängämnen. Friades av tingsrätten februari 2017. (Domen överklagades inte.)

2016

20-årig Sollentunabo dömdes av Attunda tingsrätt till fem års för förberedelse till terroristbrott. Han hade köpt material/komponenter, bland annat tryckkokare och stålkulor och aceton med syfte att tillverka en bomb. Domen överklagades inte.

25-åring från Mellansverige åtalades misstänkt för att ha planerat att resa till Syrien för att strida med en terrororganisation. Han friades av Attunda tingsrätt och av Svea Hovrätt i december 2016 (Första gången den nya lagen om förbud för ”terrorresor” som infördes 1 april 2016 prövas).

Två göteborgare dömdes av Göteborgs tingsrätt till livstids fängelse för terrorbrott genom mord i Syrien under 2013. Hovrätten fastställde domen i mars 2016.

2012

Tre göteborgare misstänktes för att ha planerat att mörda konstnären Lars Vilks i september 2011 och misstänktes till en början för förberedelse till terroristbrott. De åtalades dock för förberedelse till mord och dömdes slutligen av både Göteborgs tingsrätt och hovrätten för västra Sverige till dagsböter för brott mot knivlagen.

2011

Fyra män från Sverige döms till 12 års fängelse i dansk domstol för förberedelse till terroristbrott. De ska ha planlagt en attack mot Jyllandsposten som hämnd för publicering av karikatyrteckningarna på profeten Muhammed.

2010

Två män som misstänktes för att ha rest till Somalia för att förbereda sig för självmordsattentat dömdes av Göteborgs tingsrätt för stämpling till terroristbrott men frikändes i hovrätten för västra Sverige.

Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds på Drottninggatan i Stockholm 11 december 2010 – förundersökningom nedlagd eftersom det inte gick att visa att det fanns några medgärningsmän och den ende misstänkte var avliden.

2009

En man åtalades för finansiering av terrorbrott sedan han misstänkts för att ha samlat in pengar till organisationer närstående den terrorstämplade Hamas-rörelsen men friades både av både Malmö tingsrätt och hovrätten för Skåne och Blekinge.

2006

Tre män åtalade och dömdes i tingsrätten för bland annat stämpling till terroristbrott efter ett attentat i en irakisk vallokal i Kista och ett planerat attentat mot Livets ord i Uppsala. I Hovrätten föll misstankarna om terroristbrott bort och två av männen dömdes för bland annat stämpling till mordbrand. Den tredje frikändes helt.

2005

Två män i Malmö dömdes av hovrätten till förberedelse till terroristbrott och finansiering av terrorism efter att ha samlat in pengar till terrornätverket Ansar al-islam i norra Irak.

Fyra nazister misstänktes för att ha planerat att utföra politiska mord och spränga riksdagshuset i luften och åtalades för förberedelse till terroristbrott. Både tingsrätt och hovrätt friade dem från terrormisstankarna men fällde dem för bland annat grov skadegörelse.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.