Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Embryologen, Fatma Gülen Yaldir (till vänster) och Ylva Larsson, reporter (höger) Foto: Caroline Nilsson

Fritt fram att donera embryon – men ingen vet hur nya lagen ska tolkas

Uppdaterad
Publicerad
Från årsskiftet är det lagligt att donera embryon i Sverige. Det innebär att det kan födas flera genetiska helsyskon – med olika föräldrar, och som inte vet om varandra.
Men hur lagen ska fungera i praktiken är det fortfarande ingen som vet. Och Socialstyrelsen har inte svaren.

Ett par eller en singelkvinna kan nu få både ett donerat ägg och donerade spermier, utan att själv ha genetisk koppling till barnet. Det är också möjligt att få ett redan befruktat ägg – ett embryo – donerat till sig från ett par som genomgått IVF och har embryon kvar. 

Drygt två månader har gått sedan lagen trädde i kraft, men universitetssjukhusen anser att det finns flera frågetecken som måste rätas ut innan den kan omsättas i praktiken.

På Karolinska universitetssjukhuset vet man inte hur man ska hantera embryodonationer. De som väljer att donera sina embryon kommer att behöva genomgå en donationsutredning, men det är oklart om personerna ska utredas som par eller var för sig. 

– Och vad händer med donatorernas barn, kan de få reda på att de har genetiska helsyskon? Det är där vi hoppas på riktlinjer från Socialstyrelsen, säger Tekla Lind, patientflödeschef på Reproduktionsmedicin.

Lagändringen innebär alltså att det kan födas genetiska helsyskon, som har olika föräldrar och är ovetandes om varandra. Ann Thurin Kjellberg, överläkare i reproduktionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset, tror att det kommer att vara känslomässigt svårt för par att skänka bort genetiska helsyskon till sitt eget barn.  

– Det är lite speciellt, säger hon. 

– Och är man den som ska få ett embryo så vet man dels att donatorparet haft infertilitetsproblem, dels att de redan har ett barn. Samtidigt finns en massa embryon i frysarna och det vore bra om det fanns ett okomplicerat sätt att använda dem.

”Vill ha samsyn mellan klinikerna”

Vilka patienter som ska erbjudas dubbeldonation respektive embryodonation är inte heller tydligt, menar Ann-Charlotte Dahl, avdelningschef på reproduktionscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De som kan bli aktuella är olikkönade par som behöver både ägg och spermier, liksom ensamstående kvinnor som har lägre äggkvalitet. Även samkönade, lesbiska, par som av någon anledning vill byta bärare av ägg skulle kunna bli aktuella. 

– Men det är lite oklart fortfarande. Det är även oklart om de patienter som inför könsbyte i fertilitetsbevarande syfte har fryst ägg nu kan använda dessa, säger Ann-Charlotte Dahl. 

– Vi vill ju ha en samsyn mellan klinikerna i landet om hur vi ska tolka lagen, så att vi gör likadant.

När lagen ändrades 2016 så att singelkvinnor fick samma lagliga rätt till IVF som par tog det lång tid innan kvinnor kunde få hjälp. Risken finns att det återigen kommer att dröja på grund av frågetecken som återstår. 

– Ingen vill att det ska bli som med ensamstående där det tog lång tid från dess att lagen kom till att man kunde börja behandla, säger Tekla Lind på Karolinska.

Socialstyrelsen: Har inte landat i något

Socialstyrelsen har uppdaterat sina föreskrifter och allmänna råd med anledning av lagändringarna, men klinikerna efterfrågar ytterligare kunskapsstöd.

– Det pågår en diskussion om hur det stödet ska se ut, men vi har inte landat i något än. Vi behöver inventera behovet tillsammans med hälso- och sjukvården, säger Anders Fejer, chef på enheten för vägledning för hälso- och sjukvården. 

Ni har ju vetat om att lagändringen var på väg, borde ni inte ha förberett er bättre? 

– Lagändringen trädde i kraft första januari och först därefter har berörda professioner haft möjlighet att identifiera och påpeka vilka behov av stöd de ser. Vi vill utgå ifrån verksamheternas behov och tror att det är bättre än att i förväg försöka förutspå behoven. Det är inget märkligt att vi gör så.

Socialstyrelsen har också fått i uppdrag av regeringen att meddela föreskrifter om hur många barn en donator ska få ge upphov till. Den begränsning som tidigare funnits – barn i högst sex familjer – har bara varit en rekommendation. 

– Vi hade inte tid att arbeta in det när vi uppdaterade föreskrifterna, men det är en av de frågorna vi har med oss nu, säger Anders Fejer.

”Folk kommer att fortsätta åka utomlands”

RFSU är kritisk till att myndigheten inte är bättre förberedd inför lagändringen. 

– Även om lagstiftningen är på plats finns inga färdiga riktlinjer för hur det ska genomföras. Det riskerar att dröja minst ett år innan någon får den möjligheten, säger Hans Linde, förbundsordförande. 

– Det finns risk att folk kommer att fortsätta åka utomlands för att få hjälpen. 

Det här innebär lagändringen om assisterad befruktning

Visa
  • Det är tillåtet att utföra assisterad befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Det vill säga att ingen av föräldrarna har en genetisk koppling till det blivande barnet.
  • Fler vårdinrättningar än universitetssjukhusen får utföra befruktning utanför kroppen med donerade könsceller.

Källa: Regeringen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

dubbeldonation och embryodonation

Mer i ämnet