• Viktigt meddelande:

    Det brinner kraftigt i skog och mark i Pålgård och Bispgården i Ragunda kommun. Räddningsledaren uppmanar alla som påverkas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

  • Viktigt meddelande:

    Det brinner kraftigt i skog och mark i Ängra och Ljusdals kommun. Branden är på väg mot bebyggt område. Räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att utrymma. Läs mer

Foto: TT

Så har svenska militären frusit kontakten med Ryssland

Inga militärövningar, brutna forskarkontakter och nej till evenemang på ryska ambassaden. Det är konsekvenserna av Sveriges frysta militära relationer med Ryssland. ”Det är viktigt att inte delta i aktiviteter som kan utnyttjas i propagandasyften”, säger Johan Lagerlöf på försvarsdepartementet.

Våren 2014 blev startskottet på ett nytt säkerhetsläge i Europa. Ryssland annekterade Krimhalvön samtidigt som landet ökade sin militära aktivitet i Östersjön. Med anledning av detta beslutade sig regeringen för att skärpa tonen mot Moskva genom att frysa de militära relationerna.

– Efter Rysslands olagliga annektering av Krim och aggression i östra Ukraina var det viktigt för oss att tydligt markera att det svensk-ryska samarbetet inte kunde fortsätta som tidigare, säger Karin Enström (M) som då var försvarsminister.

Redogjorde för kontakter

På senvåren kallade försvarsdepartementet till sig samtliga försvarsrelaterade myndigheter – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarets materielverk, Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut – för att diskutera hur de skulle förhålla sig till ryska kontakter. Även Försvarshögskolan och Kustbevakningen närvarade vid informationsmötet, där försvarsdepartementet förklarade att regeringen inte tänkte förlänga sin arrangemangsplan som reglerade det militära utbytet med Ryssland. I praktiken innebar det att allt militärt utbyte upphörde.

Myndigheterna ombads att redogöra för sina kontakter med Ryssland och hur de avsåg att hantera dem framöver.

– Vi diskuterade att det var viktigt att inte delta i evenemang som kan uppfattas som att det legitimerar ryska syften i Ukraina eller som kan användas i propagandasyften, säger departementsråd Johan Lagerlöf som höll i mötet.

Vintern 2015 hölls ett uppföljningsmöte.

Inga universitetsbesök

För Försvarshögskolans del innebär de frysta relationerna att både lärare och uppdragsstuderande inte bör ha några kontakter med ryska statliga företrädare. De gör inga officiella besök i Ryssland och tar heller inte emot några ryska besök. Dessutom bör de inte gå på ryska ambassadens tillställningar i Stockholm.

– Vi följer de direktiv som Försvarsmakten ger i sin egen organisation. Många lärare och studerande är i grunden försvarsanställda, då skulle det rimma illa om vi inte gjorde som Försvarsmakten sade. Men vi kan inte hindra vanliga civila studenter från att gå på officiella evenemang anordnade av ryska staten, säger Susanne Bengsston som hanterar tillståndsfrågor för utlandskontakter på Försvarshögskolan.

Peter Mattsson, som är projektledare i rysk förmågeutveckling på Försvarshögskolan, berättar att restriktionerna omfattar besök på försvarshögskolor.

– Vi har inte möjlighet att besöka Rysslands försvarsakademi eller deras försvarshögskolor. Däremot går det bra att ha kontakter med självständiga (icke-statliga) ryska forskningsinstitut.

Inbjudningarna har sinat

Forskarna på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har valt att undvika ryska ambassadens tillställningar, säger Fredrik Westerlund som är säkerhetspolitisk analytiker på FOI. Men samtidigt verkar inbjudningarna ha sinat.

– Tidigare förekom att jag och några kollegor blev inbjudna på officiella mottagningar, bland annat firandet av de väpnade styrkornas dag i februari. Men någon sådan inbjudan har varken jag, eller såvitt jag vet, någon annan fått de senaste åren, säger han.

Bilaterala aktiviteter frysta

För Försvarsmaktens del har alla bilaterala aktiviteter med Ryssland, som övningar, besök och seminarier, upphört. Det omfattar även evenmang på ryska ambassaden.

I början av april 2014 förklarade Ryssland att de svenska militärattachéerna i Moskva inte längre var välkomna att delta i deras arrangemang. Sverige svarade med samma mynt för de ryska militärattachéerna i Stockholm.

– Våra svenska attachéer finns i Moskva för att vi ska kunna hantera militära frågor mellan Ryssland och Sverige om det uppstår behov. De diplomatiska relationerna upprätthålls fortfarande via attachéerna, men besök och informationsprogram upprätthålls inte för närvarande, säger Håkan Sköld, överstelöjtnant på Försvarsmaktens ledningsstab.

Ett område som dock inte har påverkats är samarbeten baserade på internationella avtal, som militära observationsflygningar och inspektioner av militära förband och aktiviteter på marken.

Vill inte bli utnyttjade

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) deltar fortfarande i multilateral verksamhet tillsammans med Ryssland, till exempel i räddningsövningen Barents Rescue. Däremot har de bilaterala kontakterna i princip upphört. 

Kommunikationsdirektör Svante Werger poängterar att man inte vill bli en bricka i det ryska informationskriget.

– Vi tycker att det är viktigt att inte riskera att försätta oss i situationer där Ryssland kan utnyttja samarbetet med Sverige ur ett propagandaperspektiv. Det kan användas för att skapa legitimitet i andra tvivelaktiga sammanhang, säger han.

Lider Sverige av russofobi? Hör Rysslands Sverigeambassadör Viktor Tatarintsev i veckans Agenda somsänds söndag 8:e maj klockan 21.15 i SVT2.Programmet kan även ses direkt i SVT Play och i efterhand här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ryssland

Mer i ämnet