Reaktionen blev stor när bilderna spreds för drygt fyra år sedan. Gäss som skrikandes hölls fast medan de plockades på sina fjädrar. Efter avslöjandet av TV4:s Kalla fakta valde flera svenska försäljare att dra tillbaka sina dunprodukter, många med motiveringen att kontrollen inte var tillförlitlig.
Kort efter avslöjandet gick exempelvis klädkedjan MQ ut med följande budskap:
”Då det trots intyg och certifikat visat sig svårt att säkerställa att fåglarna aldrig har plockats på dun/fjädrar levande, har MQ valt att inte sälja några dunplagg utan istället satsa på alternativa fyllnadsmaterial.”
Andra som valde att dra tillbaka försäljningen av dun var Åhléns, Sova, Ellos och Ikea, enligt en undersökning som gjordes av Råd och Rön 2009.
Många litar fortfarande på papper
Nu är dunet tillbaka på agendan. Samtliga av de företag som drog tillbaka försäljningen efter dunskandalen har återinfört det i sitt sortiment.
Några uppger att man nu enbart använder ankdun, som ska komma direkt från slakterier – andra gör egna kontroller hos producenterna, eller har anställt en tredje part som gör. Men det är långt ifrån alla.
Av 14 företag som kontaktats av Djurens rätt svarar åtta att man fortfarande förlitar sig på att leverantörerna visar certifikat och på det viset garanterar att dunet inte plockats från levande fåglar.
– Många har bra dokument, men det är väldigt svårt att veta hur det efterlevs i praktiken, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande på Djurens rätt till SVT Nyheter.
”Självklart kan vi inte kontrollera varje farm”
Heminredningsjätten Jysk nämndes i Kalla faktas inslag som ett av de företag vars leverantör vid den tiden inte kunde garantera att dunet inte kom från levandeplockade fåglar.
I dag har man omkring 10 leverantörer av dunprodukter, som köper sina fjädrar från både Europa och Kina. Jonas Schröder, företages kommunikationsdirektör, säger till SVT Nyheter att man kräver från sina leverantörer att kontroller ska genomföras genom en tredjepart.
Kontrollerna görs omkring vart tredje år av ett amerikanskt företag. Men Jonas Schröder säger att om någon vill lura företaget, så är det naturligtvis möjligt.
– I Kina handlar det ofta om väldigt små farmar som säljer till större leverantörer. Självklart kan vi inte kontrollera varje liten farm, säger han.
MQ, som även de drog tillbaka dunprodukterna efter dunskandalen, har flera dunjackor i årets sortiment från utomstående märken.
I undersökningen svarar företaget att man kräver att leverantörerna ska bifoga ett certifikat eller annat bevis för att fåglarna inte plockats levande, men ingen annan kontroll görs.
SVT har försökt nå MQ för en kommentar.
”Måste ha folk på plats”
Camilla Björkbom på Djurens rätt säger att förhållandena för djuren inom dunindustrin inte förändrats till det bättre sedan dokumentären sändes 2009. Hon är kritisk till att skriftliga cerifikat eller garantier är den enda kontroll som görs av företagen.
– Det enda som egentligen skulle fungera är att själva företaget har personer på plats.
Kan man som kund i dagens läge känna sig trygg med att ens dunjacka inte kommer från fåglar som plockats levande?
– Nej, det kan man verkligen inte göra. Det enda man som konsument egentligen kan göra är att man får försöka att undvika produkterna.
Ett par av företagen uppger att man nu endast använder sig av ankdun, och att man därigenom kan försäkra sig om att det kommer från döda fåglar. Men Camilla Björkbom anser inte att det är en garanti för att djuren levt drägliga liv.
– Egentligen är det ingen skillnad. Då behöver de berätta mer om ankorna. Det spelar egentligen ingen roll vilket djurslag det handlar om, säger hon.
Oroas att effekten blir kortvarig
I går kunde SVT rapportera om ännu en djurrättskkandal. Organisationen PETA har kommit över bildmaterial som visar hur kaniner plågas när deras päls plockas för att kunna producera den mjuka angoraullen.
Flera stora svenska företag backade direkt och stoppade försäljningen av anogra – klädjätten Gina Tricot var ett av dem. Man beslutade dessutom att sluta sälja fjäder, läder – och dun. Även i dessa industrier, menar man, går det inte att vara säker på att det går rätt till.
– Det enskilda företagets möjlighet att på egen hand kontrollera är väldigt små, säger Marcus Bergman, hållbarhetschef på Gina Tricot.
På Djurens rätt ser man att skandalfilmer som med kaninerna eller gässen för med sig starka reaktioner. Men effekten av djurplågeriavslöjanden är ibland övergående.
– Först kommer en chockfas, då slutar butikerna importera eller förändrar sin policy. Men sedan kan det lätt gå tillbaka till normalläge, säger Camilla Björkbom.
Hon är orolig att samma sak kommer att ske med angoraullen som i fallet med dunet 2009.
– Jag tror att eftersom det blev så uppmärksammat så gick man ut från företagens sida, det är också pr-arbete för dem att ta ställning. Sedan kanske man kontaktat leverantören och blivit försäkrad. Men när det är så många led på papper så räcker det inte. Det är tyvärr inte så mycket värt.