Om de blivit visare får förbli osagt – men riksdagsledamöterna har blivit äldre i genomsnitt. Efter förra valet var de i snitt 45 år gamla, nu är snittet 46 år.
Det dröjer också ytterligare ett tag till innan den första 00-talisten kommer in i riksdagen. Yngst i församlingen är juristen Aida Birinxhiku (S), född 1999 och hallänning. Äldst är 76-åriga Gudrun Nordborg (V), invald i Västerbottens län och även hon jurist.
Fler S-män
Könsfördelningen har rört sig något till männens favör – andelen kvinnor har gått från 48 procent efter valet 2018 till 46 procent.
Jämfört med förra valet har Socialdemokraterna fått ytterligare sju mandat. Antalet män i partiets riksdagsgrupp har ökat lika mycket.
Även M, MP och V har något mindre andel kvinnor än vid förra valet. Men de som har den största obalansen är SD, med 75 procent män, och KD med 68 procent män. MP och V sticker ut åt andra håller, med 67 respektive 71 procent kvinnliga ledamöter.
Ställer du dig i plenisalens talarstol och ropar ”Lars!” eller ”Mattias!” kommer åtminstone sju ledamöter att lystra. De är de två vanligaste förnamnen. En bit ner på listan finns det vanligaste kvinnonamnet: Helena, ett namn som fem ledamöter bär.
Centerpartister tjänar bäst
I snitt tjänar riksdagsledamöterna 73 884 kronor i månaden (inkomståret 2021). Det är kanske inte så förvånande – grundarvodet för en ledamot var då 69 900 kronor och de flesta ledamöter satt i riksdagen förra mandatperioden.
Det finns dock skillnader mellan partierna. Vänsterpartister har lägst snittinkomst, drygt 64 700 kronor, medan en genomsnittlig C-ledamot tjänar ungefär 15 000 kronor mer och toppar löneligan.
