Hårdare krav ska få invandrarkvinnor i jobb

Publicerad

Om utrikesfödda kvinnor jobbade lika mycket som kvinnor födda i Sverige skulle statsfinanserna stärkas med 37 miljarder kronor, visar beräkningar från finansdepartementet. Nu vill finansminister Magdalena Andersson (S) ställa hårdare krav för att få fler invandrarkvinnor att jobba.

Haddy Johansson kom till Sverige från Gambia i början av 1980-talet. I dag jobbar hon som verksamhetsassistent på ABF i Vårby Gård och håller språkträffar för nyanlända där hon peppar deltagarna att våga prata svenska, trots kort tid i Sverige.

Utan språket – ingenting

– Var inte rädda, i Sverige måste man lära sig svenska. Utan svenska får man inget jobb, inga pengar, ingenting, säger hon till de kvinnor som samlats här på internationella kvinnodagen.

– Använd inte tolk, tolkar kostar också pengar. Som jag har sagt till er många gånger, när ni träffar Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen, prata med dem på svenska och om ni inte förstår vad de säger, säg det till dem så får de förklara igen. Ni måste tro på er själva, det är det jag vill lära er.

Kvinnorna lyssnar, försöker förstå varje ord.

– Ni kan lyckas med allt ni vill i Sverige, det är serverat. Men ni måste förstå att det finns både rättigheter och skyldigheter. Det handlar om att lära sig svenska, studera och skaffa sig ett jobb. I Sverige måste man jobba, säger hon.

”Kan göra allt”

En av dem som ofta går på Haddy Johanssons språkträffar är Janara Nooris. Hon kom till Sverige från Afghanistan för femton månader sedan och drömmer om en bättre framtid för sig och sin treåriga dotter Alicia.

– I mitt hemland kan kvinnor inte göra någonting, de får inte ens gå ut själva, livet är inte bra för kvinnor där. Men i Sverige kan jag göra allt och jag vill ge min dotter en jättebra framtid här, inte som alla kvinnor i Afghanistan. Det är det jag alltid tänker på säger hon och försöker låta bli att börja gråta.

– Förlåt, men det är så svårt.

Eftersom hon är ensamstående med sin dotter blir ett jobb särskilt viktigt.

– Jag är utan man så jag måste göra allt. Om det finns en man så är afghanska tjejer bara hemma, lagar mat och sitter hemma med barnen men jag måste göra allt för min dotter.

Var tredje arbetslös

Men det är svårt för utrikesfödda kvinnor att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten bland kvinnor födda utanför Europa är drygt 30 procent att jämföra med kvinnor födda i Sverige där arbetslösheten ligger på knappt fyra procent, enligt den senaste statistiken från Arbetsförmedlingen.

Skillnaden mellan utrikesfödda män och kvinnor är också stor. Efter sju år i Sverige har nära 60 procent av männen en sysselsättning men bara knappt 40 procent av kvinnorna, visar en rapport från Finanspolitiska rådet.

”Vill tjäna egna pengar”

– Jag tror att problemet är att kvinnor kan välja att vara hemma med barnen länge, de kan vara borta från samhället i flera år. Till slut blir barnen stora och då måste de skaffa sig ett jobb. Och då kanske de inte kan svenska så bra så det är svårt. Men egentligen, ingen av de kvinnor jag träffar vill vara beroende av sina män. De vill tjäna egna pengar, säger Haddy Johansson.

Inför partikongressen i början april vill Socialdemokraternas partiledning signalera att det är dags att ställa hårdare krav på kvinnor som är nya i Sverige.

Skärpta krav från (S)

– I Sverige arbetar både män och kvinnor. Det är naturligtvis bra för jämställdheten men det är också viktigt för att vi ska finansiera välfärden, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

De hårdare kraven handlar bland annat om att den som inte deltar i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser kan förlora hela sin ersättning. På torsdag presenteras också regeringens förslag om att begränsa föräldraförsäkringen för nyanlända. Till exempel ska den som kommer till Sverige med ett barn som är över ett år, som mest ska kunna ta ut drygt ett halvårs föräldraledigt. Båda skärpningarna är en del av migrationsuppgörelsen med allianspartierna.

– Det blir betydligt stramare än det har varit tidigare så här gör vi en rejäl uppstramning. Det gör vi för att vi vill att man ska lära sig svenska och ta de första stegen in på arbetsmarknaden och få en egen försörjning, säger Magdalena Andersson (S).

M vill gå längre

Moderaterna vill gå ännu längre när det gäller att skärpa kraven på nyanlända.

– Regeringen pratar väldigt mycket om krav, nu gäller det också att man går från ord till handling. Vi Moderater vill se ett bidragstak, vi vill att man gör hembesök hos de som lever på bidrag och vi vill att man ska vara aktiv. Vi kan inte ha det så att kvinnor isoleras i sina hem och samtidigt lever på socialbidrag, säger Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Enligt beräkningar från finansdepartementet skulle statsfinanserna stärkas med 37 miljarder om utrikesfödda kvinnor jobbade lika mycket som kvinnor födda i Sverige. Och Socialdemokraterna skulle komma närmare målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 eftersom arbetslösheten skulle minska med en procentenhet.

Viktigt att förklara

Men Haddy Johansson är inte övertygad om att hårdare krav får utrikesfödda kvinnor att jobba mer.

– Krav och krav, jag vet inte. Låt i stället människor förstå vad som är bra för dem och tala om vad som är rätt och fel i Sverige. Förklara att här jobbar vi och betalar skatt som går till vården och skolan och allt annat. Om du vill vara självständig så måste du lära dig svenska och börja jobba, säger hon.

FAKTA: Arbetslöshet och statsfinanser

Visa
  • Kvinnor födda utanför Europa: 30,2 procent
  • Kvinnor födda i Sverige: 3,8 procent

Sysselsättning efter sju år i Sverige:

  • Kvinnor: 39 procent
  • Män: 58 procent

Källa: Finanspolitiska rådet

Om utrikesfödda kvinnor jobbade lika mycket som inrikesfödda skulle:

  • Sysselsättningen öka med 84.000 personer
  • Arbetslösheten minska med 1,0 procentenhet
  • BNP-nivån bli 1,5 procent högre
  • Offentliga finanser stärkas med ca 37 miljarder kr

Källa: Finansdepartementet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer