När 18-årige Jonathan Hansson sitter på hästryggen är det i det närmaste omöjligt att tänka sig att samma kille snott bilar och försökt att ta sitt eget liv. Hästen lyder hans minsta vink och rakryggad ger han intrycket att vara en självsäker, stolt tonåring.
– Jag kan gå hit när jag vill. De lyssnar alltid på en om man mår dåligt. Man blir i stort sett alltid glad när man kommer hit. Det är jättefina djur, säger Jonathan Hansson när SVT träffar honom i stallet.
Nu går Jonathan på lantbruksgymnasium i Skurup i Skåne och bor i ett bra familjehem. Men när han som sjuåring omhändertogs var det för att båda föräldrarna söp. Pappan lät dessutom knytnävarna tala när han tyckte att Jonathan var för besvärlig.
– Man försökte hålla sig undan och göra så gott man kunde för att inte bli slagen. Man drar inte till med knytnävarna på sina barn, säger Jonathan och poängterar att han inte förlåtit sin pappa men respekterar honom i dag.
Dålig familjehemsupplevelse
Familjehemsplaceringarna var ibland mer som arbetsläger än ett tryggt hem för ett litet barn, menar Jonathan. Efter två självmordsförsök och med en begynnande brottslig bana var han snabbt på väg utför.
– Allting blev svart för ögonen och jag bara stack därifrån och snabbaste sättet var bilen, så jag stack med bilen.
Han snodde bilar och efteråt kom ångesten och vanmakten.
– Man känner sig liksom shit, det här var nog inte bra. Och så har man stannat i väggrenen och börjat gråta. Och inte haft en aning om vad man skulle göra, säger Jonathan.
Ny metod blev vändpunkten
Tidigt förra året satt Jonathan inlåst, för andra gången, dömd till tvångsvård på Statens institutionsstyrelses hem i Hässleholm när det beslutades att han skulle få testa en ny behandlingsmetod.
Det blev vändpunkten för Jonathan.
MTFC, Multidimensional Treatment Foster Care, är en metod där barnet placeras i en särskilt utbildad familj som dygnet runt kontrollerar ungdomen tillsammans med ett behandlingsteam under ett år. Det kan handla om allt från tandborstning till att sköta skolan och våga säga nej till dåliga kompisar.
Det var perfekt för Jonathan, som behövde strikta regler och rutiner för att få ordning på sitt kaotiska liv.
– I början tyckte man det bara vara pest och pina att till exempelvis inte få ha sin telefon och träffa vilka kompisar man ville. Men när man väl lärt sig och fick mer hjälp från terapeuter och familjeterapeuter, tänkte man att de ändå vill hjälpa mig. Och då la man själv manken till och verkligen försökte också, säger Jonathan.
Ljus framtid
Jonathan har två år kvar på lantbruksgymnasiet och drömmen är en egen familj på ett lantbruk med åkermark och djur.
– Hade jag inte kommit in på den här behandlingen så hade det kunnat sluta med att jag suttit i fängelse. Jag är evigt tacksam över att jag fick den där behandlingen, ler Jonathan.