I takt med att bankerna har slutat hantera kontanter, har landets 100.000-tals föreningar fått problem. Enligt en rapport från Länsstyrelsen i Skåne gäller detta till exempel länets hembygdsföreningar.
– Vi hade en loppmarknad med ca 5.000 kr i kassan och då står man med dem och vet inte riktigt vad man ska göra, för lämna in dem på banken är alldeles för dyrt, berättar Sven Jensén, ordförande Göinge hembygdsförening i Broby.
”Intäkterna halveras”
Det är inte bara insättningarna som är ett problem, utan även att få betalt.
– Vi får inte in de pengarna som vi skulle kunna få många gånger. Vissa har inte pengar på sig och det är väldigt krångligt faktiskt. Vi halverar våra intäkter på grund av att vi inte har någon kontanthantering som är bra, fortsätter Jensén.
Allra flest föreningar finns det inom idrottsröreslen. Varannan svensk är medlem i en idrottsförening. Även Riksidrottsförbundet har märkt av en oro hos sina föreningar och problemet med kontanterna är högt upp på dagordningen. Funderingar finns på att hitta lösningar utanför bankvärlden.
– Det kan finnas andra typer av samarbeten. Tittar vi på dagligvaruhandeln, så kan ju det vara en lösning. De är ju inte ute efter att lägga ner sina kontor, säger Robert Larsson, chef stöd och service på Riksidrottsförbundet.
Systemet fungerar inte
Före 2009 var det statens ansvar, via Svensk Kassaservice, att svenskarna skulle kunna utföra grundläggande betaltjänster, det vill säga ta ut och sätta in pengar, betala räkningar och sätta in företags eller förenings dagskassa på bankkonto.
Så är det alltså inte längre utan politikerna litar på att de privata aktörerna – bankerna och handeln – kan erbjuda de här tjänsterna.
Men enligt Länsstyrelserna som är tillsynsmyndighet så finns det problem. Länsstyrelsernas senaste rapport sammafattas med att tillgången till grundläggande betaltjänster inte motsvarar samhällets behov.
”Utvecklingen går för snabbt”
Christina Rehnberg, Länsstyrelsen Dalarna, är nationell samordnare för betaltjänster:
– Avvecklingen av gamla sätt att betala går snabbare än själva utvecklingen av de nya digitala sätten att betala. Om de här nya sätten ska fungera för alla måste det finnas tekniska lösningar som alla kan hantera. Det måste finnas en infrastruktur som fungerar och som man kan lita på.
Sven Jensén värnar om de äldre som besöker hembygdsföreningens arrangemang och tycker det är viktigt att de ska ha tillgång till kontanter, men han är inte heller främmande för nya tekniska lösningar.
– En vanlig kortmaskin är inte att tänka på. Den är ju alldeles för dyr per år. Det fungerar inte. Jag har pratat med små företagare också, som säger detsamma. Vi har inte råd att hålla med kortmaskin. Men kunde man hitta en billigare variant och en enklare variant, så skulle det vara tacknämligt.