Landets länsstyrelser menar att ny bebyggelse bör anpassas till scenarier med väntade klimatförändringar för 100 eller 200 år framåt. Men Kristinehamns kommunalråd Marie Oudin säger till SVT att ”hennes personliga perspektiv är 10 år”.
”Det bästa vi kan locka med”
Kristinehamn marknadsför sig genom att vara ”sjönära”. En utflyttningskommun där attraktiva bostäder, vid vatten eller med sjöutsikt avgörande för kommunens framtid, enligt kommunalrådet.
– Folk flyttar ifrån vår kommun, det är brist på arbeten. Då är bostäder med attraktiva lägen, gärna sjölägen, det bästa vi kan locka med, säger Marie Oudin.
I Kristinehamn pågår utbyggnaden av ett nytt bostadsområde vid den gamla hamnen. Kristinehamn fick översvämningar år 2000 när Vänern svämmade över. 2014 kom vattnet ”från andra hållet” med kraftiga skyfall som översvämmade staden och skadade mängder av hus. Det centrala torget hamnade under vatten. E18 och en skola fick stängas av.
Kritik från länsstyrelsen
Maja Persson har flyttat in i ett av de nybyggda husen med sjöläge vid kajen.
– Sjöläget var ett plus, och man kanske lätt glömmer de där översvämningarna. Jag vet det är vattennära, men om de tillåter byggande har de nog undersökt att det är säkert, så jag känner mig trygg, säger hon.
Kristinehamn är en av många kommuner som fått kritik av länsstyrelsen senaste året för otillräckliga hänsyn till översvämningsrisker. Men kommunledningen skriver som svar att det är ”högst olämpligt att överdriva risk”.
– Det är svårt, men en risk är ju en risk. Det är ju inte alltid att det blir så, den delen får man ta i beaktande också, säger Marie Oudin.
Allt som godkänns är inte ”framtidssäkrat”
Kommunalrådet berättar vidare att man genomfört det man kallar ”konsekvensminskande åtgärder”. Man har gjort ett nytt dike i området som ska fånga upp en del vatten. Dessutom har man byggt en ny cykelbana mellan husen och vattnet. Längs den är förberett att lägga sandsäckar som skydd om vattnet i Vänern stiger.
Länsstyrelsen godkände slutligen utbyggnaden vid hamnen i Kristinehamn. Man säger att man sällan stoppar planer, men försöker hitta kompromisser. Magnus Ahlstrand som är ansvarig på länsstyrelsen i Värmland medger att man inte kan säga att allt som godkänns är ”framtidssäkrat”.
– Nej, kunskapsläget är så osäkert. Prognoserna förvärras hela tiden. Det vi godkänner i dag, med dagens kunskap, vet jag inte vad jag skulle svara på om fem till tio år.
Missa inget om klimatet! Få SVT:s nyhetsbrev i din inkorg varje vecka.