Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Bilderna kan kännas obehagliga för vissa.

Här skjuts tågbiljetten in under huden

Det kan låta som science fiction, men faktum är att det redan finns ett par tusen personer i Sverige som i dag kan blippa sin tågbiljett med hjälp av ett microchip under huden.

Det ser onekligen lite märkligt ut när passageraren går ombord SJ-tåget – hen räcker fram armen och låter id-chippet under huden scannas av så kan biljetten läsas.

Men även om det kan låta, och se lite otäckt ut, kan det upplevas som praktiskt: Ett inopererat chip som ersätter lösenord, koder och mängder av brickor och kort.

– Just nu är det ganska många early adopters som tycker att det här är superhäftigt, och vi vill tillgodose deras behov och börja testa sådan teknik för vi tror att det kommer mycket i framtiden, säger Lina Edström, systemutvecklare på SJ, till SVT Nyheter.

Med en grov nål skjuts chipet in under huden mellan tummen och pekfingret.

Redan tusen användare

På SJ hävdar man att det redan finns ett par tusen personer som i dag kan identifiera sig bara genom att hålla upp handen med en inopererad id-ampull –  och användarna blir fler och fler.

Är det här början på ett totalitärt övervakningssamhälle?

– Jag tror inte det. Nu går inte de här signalerna så långt, bara någon decimeter från kroppen, säger Lina Edström.

Att man kan identifiera alla så lätt?

– Ja, men jag är för den utvecklingen. Jag tror inte att man kan bromsa den, det är lite svårt när den har börjat, fortsätter hon.

Chippet kostar ungefär 1.500 kronor och har sedan länge använts på husdjur som hundar och katter, men nu blir det alltså allt vanligare att även vi människor frivilligt vill kunna identifiera oss på samma sätt.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer