Demonstration mot friahandelsavtalet TTIP i Bryssel i februari. Foto: TT/DFP

Hård kritik mot handelsavtal

Uppdaterad
Publicerad

EU tog nyligen ännu ett steg mot att förverkliga det kontroversiella frihandelsvtalet med USA och Kanada. Majoriteten i EU-parlamentet enades om en kompromiss men kritikerna lär inte låta sig lugnas.

I veckan röstade Europaparlamentets handelsutskott genom de rekommendationer man vill att EU-kommissionen ska ta med sig i slutförhandlingarna med USA och Kanada om TTIP, världens största frihandelsavtal. 

Avtalet är ifrågasatt av framför allt de gröna och vänstern medan socialdemokrater, liberaler och konservativa/kristdemokrater lyckades kompromissa sig fram till ett beslut om en rekommendation till kommissionen.

Agenda

– Jag är mycket nöjd att vi fått ett parlamentsbeslut som ger EU-kommissionen möjlighet att förhandla vidare med USA, och att det ska finnas någon form av skyddsmekanism för företagens investeringar, sa EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) till SVT efter omröstningen.

Socialdemokraternas EU-parlamentariker Marita Ulvskog säger också att hon är nöjd.

– Det står att vi ska ha ett nytt system för skydd av företagens investeringar, det blir inte det gamla. Och det skrivs dessutom in hänvisningar till miljöskydd och fackliga rättigheter, sa hon till SVT.

Hot mot demokratin?

Det är just frågan om investerarkyddet som kritikerna riktat in sig på. TTIP (Transatlantic Trade and Investment Pact) ger företag rätt att stämma stater om deras investeringar skadas.

Runt om i Europa har man demonstrerat mot avtalet, inte minst från fackligt håll. Bland annat i Tyskland har TTIP blivit en het politisk fråga.

”TTIP hotar demokratin”  är en av parollerna i de tyska demonstrationerna.

Otäcka bilder

Många befarar att amerikanska storföretag ska stämma europeiska stater för demokratiskt fattade beslut. Som avskräckande exempel för man fram den ännu pågående processen där tobaksjätten Philip Morris stämmer Australien för att man lagstiftat om att cigarettpaket måste ha otäcka bilder för avskräcka människor från att röka.

Tvisten mellan Philip Morris och Australien är inte avgjord men anses ändå ha fått flera länder att avstå från att införa avskräckande bilder på cigarettpaketen.

Hot eller löfte?

Även bland fackförbunden i Sverige finns oro för vad avtalet kan föra med sig.

– De senaste tjugo åren har vi sett hur den här typen av tvister faktiskt utmanar demokratiskt fattade beslut. Vi har sagt stopp. Vi tycker inte att ett investerarskydd här hemma i TTIP, säger Susanne Lindberg Elmgren, utredare på LO.

Förespråkarna för avtalet menar att det ger stora fördelar för Europa och Sverige. Tillväxten kommer att öka och jobben bli många fler, hävdar man.

– Uppskattningar från EU-kommissionen säger att det kan leda till 1.000 miljarder kronor i tillväxt varje år i Europa. Det är motsvarande 5.000 kronor per svensk, och kan det bli verklighet så är det ett jättevälkommet bidrag i en tid då vi har väldiga problem med ekonomin, säger Christofer Fjellner.

Skydda medborgarna

Att företag får möjlighet att stämma stater behöver vi inte heller oroa oss för. Det hävdar bland andra Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström.

– Det är inte så att ett stort tobaksbolag kan tvinga en svensk regering att ändra reglerna för rökning. Det har aldrig varit tillåtet. Det fall som cirkulerar i media skulle inte vara tillåtet, inte ens med det regelverk vi har idag, säger hon.

Cecilia Malmström är handelskommissionär och den som leder förhandlingarna om frihandelsavtalet. Hon har nyligen tagit fram förslag för att lugna kritikerna.

– Vi slår nu fast att ett företag aldrig kan ifrågasätta en stats rätt att lagstifta för att skydda medborgarna. Det kan bara användas när det handlar om expropriering, diskriminering eller nationalisering av investeringen, säger hon.

Se Diana Olofssons reportage genom att klicka på bilden längst upp!i artikeln!

De tre knäckfrågorna i avtalet

1. Klausulen om investerarskyddet (ISDS) – den mest kritiserade delen av TTIP

Här har EU-kommissionären med ansvar för handelsfrågor, svenska folkpartisten Cecilia Malmström, föreslagit att man i och med TTIP-avtalet bör öppna upp och förnya systemet för så kallat investerarskydd.

Investerarskydd finns sedan länge i flera handelsavtal Sverige och andra EU-länder har. Om företag får egendom tvångsomhändertagen eller politiska spelregler ändras kan företag vända sig till ett särskilt skiljedomsförfarande.

Kritiker pekar på att amerikanska tobaksföretag stämt länder som vill införa förpackningar som varnar för rökning och att svenska Vattenfall stämt tyska staten för beslutet att avveckla kärnkraften.

Det ser kritikerna som att storföretag har en bakväg att påverka politiska beslut och kritiker anser att företagen istället borde vända sig till vanliga domstolar i USA eller EU om de anser sig felaktigt behandlade.

Anhängare anser att företag behöver skyddsmekanismer och skydd för att våga investera. Kompromissen talar om att ett ”nytt system” ska utvecklas.

2. Frågan om arbetsrätten

Socialdemokraterna har velat ha en skrivning om att arbetsrätt enligt FN-organet ILO ska respekteras och att rätten att organisera sig fackligt ska respekteras. Det har även talats om krav att USA skulle skriva under eller ratificera ILO-konventionen, något amerikanska regeringen hittills inte visat något intresse för. 

I utskottsbeslutet talas om att hänsyn ska tas till arbetsrätten.

EU-kommmissionären Cecilia Malmström har tidigare varit tveksam om det hör hemma i ett handelsavtal med USA, så frågan är vad det senaste beslutet får för betydelse i förhandlingarna.

3. Tjänster

Handelsavtalet handlar inte bara om att öppna för mer handel av varor utan också mer handel med privata och offentliga tjänster. Men hur långt man ska gå är en stor förhandlingsgfråga. Kompromissen i utskottet innebär bland annat att varje medlemsland i EU beslutar vilka offentliga tjänster som sjukvård, skola och kollektivtrafik som ska undantas från att påverkas av handelsavtalet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet