Höjda intagningsbetyg till lärarutbildningen är under utredning. Foto: TT

Hårdare intagningskrav kan förvärra lärarkrisen

Uppdaterad
Publicerad

Flera partier vill ställa hårdare krav på blivande lärarstudenter. Men det kan förvärra bristen på lärare i landet ytterligare, visar en granskning av SVT Nyheter. Höjs intagningsbetyget med ett snäpp skulle en stor del av höstens intagna till lärarutbildningen falla bort.

Samtidigt som studenterna är för få och toppstudenterna väljer bort läraryrket, vill flera riksdagspartier öka kraven på studenterna. I huvudsak vill politikerna kräva högre betyg för att komma in på landets lärarutbildningar, och frågan ska utredas av Universitets- och högskolerådet.

Svårt att hitta behöriga lärare

Att det är brist på lärare märks tydligt på Bergvretenskolan i Enköping. Stefan Quas är ny rektor på skolan och trots att eleverna kommer på måndag saknar han fortfarande lärare på vissa tjänster.

– Vi har fortfarande ett par hål och vakanser som vi måste fylla och har varit tvungna att anställa obehöriga. Men pusslet håller på att läggas och vi kämpar varje dag för att hitta personer, säger Quas.

Stefan Quas är rektor på Bergvretenskolan i Enköping. Foto: SVT

Ökat betygskrav – 40 procent faller bort

SVT nyheter har tittat närmare på höstens intagna studenter och lekt med tanken om vad som skulle hända om det krävdes C i svenska för att komma in, i stället för som i dag E, den lägsta godkänt-gränsen.

Bland grundlärare skulle 172 av de 426 intagna via högskoleprovet falla bort – alltså 40 procent. Och av de som kom in på gymnasiebetygen skulle 20 procent falla bort.

Samma tendens ser man när det gäller ämneslärare – 26 procent av de som kom in via högskoleprovet skulle inte klara att komma in, och 11 procent av de som kom in via betyg. Högre krav skulle alltså leda till betydligt färre studenter.

”Måste hitta rätt stöd till läraryrket”

Stefan Quas, och många rektorer med honom, sliter nu med att hitta rätt personer. Men det gäller också att fortsätta göra läraryrket mer attraktivt, menar han. Där spelar lön och arbetsvillkor förstås in men också andra faktorer.

– Man måste titta på läraryrkets uppdrag och fundera över hur vi kan säkerställa att stödfunktionerna runt lärarna fungerar. Det kan handla om administrationen, om att det finns it-support eller vaktmästare och så vidare. Då kan lärarna fokusera på sitt jobb och på undervisningen, säger Stefan Quas.

Tycker du att det är rätt att höja kraven för lärarstudenterna?

– I någon mening – ja. Vi vill ju se till att läraryrket är attraktivt och att det är svårt att komma in, säger Stefan Quas.

– Så var det när jag utbildade mig till gymnasielärare och det är inte så länge sen trots allt.

Så har SVT gjort granskningen

  • Undersökningen gjordes med hjälp av Universitets- och högskolerådets siffror och gäller de som gått ut med den nya betygsskalan E-A, som infördes 2014.  
  • Två urvalsgrupper ingår: de som kom in via högskoleprovet och de som kom in på betyg utan kompletteringar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.