Foto: TT

Hjälplinje för pedofiler hotas av nedläggning

Uppdaterad
Publicerad

Sedan 2012 finns en nationell hjälplinje för att förebygga sexualbrott mot bland annat barn. Genom telefonlinjen kan personer som upplever att de är på väg över gränsen få hjälp. Gensvaret har varit stort och hundratals har sökt vård, ändå hotas projektet av nedläggning. De statliga pengarna är slut och kommer inget beslut inom kort måste man varsla personalen.

Prevent Tell är vårdprojektet som politiker på båda sidor älskar, men som ändå kan läggas ned. Det började i mars 2012 som en nationell telefonlinje för personer som känner att de inte kan hantera sin sexualitet och oroas av sina sexuella tankar och beteende.

Målet är att hjälpa de som ringer att få behandling, men också att fånga upp potentiella förövare innan de begår något brottsligt – och därmed förebygga sexuellt våld. Det handlar till exempel om personer som vill begå sexuella övergrepp mot barn.

Stor respons

Gensvaret har vida överträffat förväntningarna. 1.200 personer har hört av sig – och av dem har ungefär hälften gått vidare till vård eller behandling. Varje dag ringer runt 5 personer som oroas av sina tankar. Ungefär 300 av de som ringt sade att man dras till att begå övergrepp på barn. Cirka 70 personer hade redan gjort det. Runt 300 personer har uppgett att de vill utöva sexuellt tvång, till exempel en våldtäkt mot någon.

Hur många sexuella övergrepp som förhindrats går inte att säga, men en stor del av dem som ringer anger att de är på gränsen att bryta lagen.

– Ja vi är ganska övertygade om att vi når ut till personer som är i riskzonen. Många berättar att de tar kontakt med oss för att de håller på att gå över gränsen, säger Katarina Öberg, enhetschef på Prevent Tell.

”Säker på att vi förhindrat övergrepp”

Tror du att ni har lyckats förebygga till exempel övergrepp mot barn?

– Om man söker hjälp för att tala om sina tankar och hur man ska göra för att inte följa de tankarna, så är jag ganska säker på att vi har förhindrat konkreta övergrepp.

Bara i höst har man fått in 200 samtal, det ser man som ett tecken på att kunskapen om hjälplinjen sprider sig och att förtroendet för dem ökar.

Elin Zamore, projektledare för Prevent Tell, tror också att man har stoppat många kommande övergrepp.

– Ja jag är helt övertygad om det, och det baserar jag på att de som kommer hit ofta uttrycker att ”hade jag inte fått hjälp så hade det gått åt skogen”.

Inga besked

Även internationellt finns ett intresse för Prevent Tell. Ändå kan det snart vara slut. När Prevent Tell startades var det som ett treårigt projekt med statligt stöd, till och med 2014. Nu är pengarna slut, och än har man inte fått något konkret besked om framtiden. Om inte finansieringen är klar innan mitten av november uppger Prevent Tell att man måste börja varsla personalen och avveckla verksamheten.

– Framtiden känns väldigt oviss nu. Vi har ingen finansiering när projekttiden går ut vid årsskiftet så vi vet inte om vi kan fortsätta, säger Katarina Öberg.

– Vi behöver fortsatta medel. Vi har talat med landstingspolitiker, med ansvariga ministrar i den förra regeringen och i den nuvarande. Alla uttrycker sig väldigt positivt om verksamheten och ser väldigt positivt på det vi gör och att man kan jobba förebyggande mot sexuellt våld. Så vi har fått ett starkt stöd, men vi har inte fått några löften om fortsatt finansiering, och det är vad vi behöver för att kunna driva verksamheten.

För att behålla Prevent Tell behövs cirka 3 miljoner kronor om året. Enligt Katarina Öberg kostar det ungefär lika mycket att utreda och lagföra ett enda sexualbrott.

Förra ministern vill se fortsättning

Både den förra jämställdhetsministern Maria Arnholm (FP) och hennes efterträdare Åsa Regnér (S) har uttalat ett starkt stöd för hjälplinjen. Men ingen av dem har alltså som minister tagit ett formellt beslut om framtiden.

Förra mandatperioden tryckte socialdemokratiska politiker både i landstinget och riksdagen på för att projektet skulle räddas. Maria Arnholm (FP) svarade då att verksamheten skulle utredas i slutet av 2014.

Nu tillhör Maria Arnholm oppositionen, och har i sin tur frågat sin socialdemokratiska efterträdare, jämställdhetsminister Åsa Regnér, samma sak. Svaret är inte helt olikt. 

– Jag är orolig för att de ska få lägga ner nu, säger fd jämställdhetsminister Maria Arnholm.

– Jag förväntar mig att regeringen ska anslå de ungefär tre miljoner som är allt som krävs för att de ska kunna fortsätta sin verksamhet.

Du var ju själv jämställdhetsminister för några veckor sedan, kunde du inte ha gjort det då?

– Jag var jämställdhetsminister och förberedde en budget där de här pengarna hade funnits med.

Avser fortsätta stödja

Åsa Regnér vill att verksamheten utvärderas innan man tar beslut om att göra den permanent.

– Jag tror att man måste gå vidare när den här verksamheten utvärderas, vilket ska göras vid årsskiftet. Och tycker man då att resultaten är bra så får man väl fortsätta att hitta en mer permanent form för det hela. Men det som är viktigt nu är att stödja så att man kan fortsätta med kontinuitet, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Innebär det att det finns ett färdigt beslut om fortsatt stöd?

– Det står i budgetpropositionen att Prevent Tell ombeds inkomma med en ansökan om sin verksamhet, och då kommer vi att se den ansökan. Vår intention är att fortsätta stödja den här verksamheten.

Men de säger ju att man måste varsla personal och avveckla verksamheten om man inte får ett formellt beslut snart?

– Ja, men det finns en dialog. När de ansöker om medlen är det vår avsikt att fortsätta stödja, säger Åsa Regnér.

Får starta från början

Om beslutet kommer vid årsskiftet eller nästa år innebär det enligt Katarina Öberg att man måste starta upp från början igen. Både med att bygga förtroende och bygga organisationen, eftersom en del kanske byter jobb om de varslas.

– Ska man ställa de här sakerna mot varandra, vad det kostar för samhället om en person blir utsatt för sexuellt våld, så tror jag att kostnaden för förebyggande insatser är väldigt liten, säger hon.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.