Höga bränslepriser bäddar för en dragkamp om landsbygdsväljarna

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Inget parti har på allvar lyckats slå mynt av klyftan mellan stad och land i en svensk valrörelse.

Inför det här valet finns nya förutsättningar med de rekordhöga bränslepriserna. Men ambitionen att exploatera en gryende konfliktlinje i svensk politik riskerar samtidigt att stöta bort storstadsväljarna. 

Elisabeth Marmorstein

Inrikespolitisk kommentator

Kriget i Ukraina har fått samtliga partier att justera sina valplaner. Men dragkampen om landsbygdsväljarna ser ut att bestå. Såväl KD som SD lägger i det här valet in en extra växel för att övertyga fler av dem som bor på landsbygden.

I den kalkylen ingår en ökad polarisering mellan stad och land. Det handlar om en latent konflikt mellan storstadens politiska och ekonomiska elit och de som känner sig övergivna och bortglömda i orter där befolkningen krymper.

Ambitionen är inte ny, den har funnits med i flera val och förstärktes 2018 när flera partier tänkte sig en liknande utveckling som vi såg i USA med Trump och i Storbritannien med brexit. Men då lyckades inget av partierna på allvar slå mynt av stad-landdimensionen som politisk konfliktlinje. Nu med rekordhöga drivmedelspriser, är potentialen större. Bristande samhällsservice, dålig infrastruktur, höga kommunalskatter och minskad statlig närvaro är andra sakfrågor som kan ge bränsle åt debatten.

Lägre förtroende bland landsbygdsväljare

Att väljare på landsbygden är något mindre nöjda med den svenska demokratin och har lite lägre förtroende för våra folkvalda är också faktorer som skulle kunna ge skjuts åt de partier som vill exploatera en klyfta mellan stad och land. Även när det gäller framtidstro finns en skillnad.

Det parti som vuxit mest utanför storstäderna de senaste valen är Sverigedemokraterna. Men det beror inte främst på att de har profilerat sig i klassiska landsbygdsfrågor utan på att andelen väljare som vill ha en stramare flyktingpolitik är större på landsbygden än i storstäderna.

Jämte SD är Kristdemokraterna de som mest uttalat vill vinna nya väljare på stad och land-dimensionen.

Med inspiration från USA lyfter Ebba Busch (KD) fram “det svenska hjärtlandet”, en slags fortsättning på begreppet “verklighetens folk”.

– Vi hör ropen, vi känner ilskan och frustrationen från de delar av Sverige som blivit förbisedda. När vi möter väljarna nästa gång så gör vi det som Sveriges nya landsbygds-och småstadsparti, som KD-ledaren uttryckte det i sitt tal på partiets riksting i november.

Vill locka besvikna C-väljare

Siktet är inställt på besvikna centerväljare som ogillar tanken på ett nytt samarbete med en S-ledd regering. De som kan övertygas om att en röst på Centerpartiet i praktiken är en röst på Miljöpartiet. Så här långt tar det gamla Bondeförbundet utmaningen med ro och betonar att de bara gynnas av att fler partier lyfter landsbygdsfrågorna.

Det finns också flera faktorer som talar emot en ökad motsättning mellan stad och land. För det första är skillnaderna högst marginella när det gäller nöjdhet med viktiga samhällsinstitutioner som sjukvård, skola och polis. För det andra är landsbygdsväljare inte någon homogen väljargrupp, den som bor i verklig glesbygd har andra problem och vill se andra åtgärder från våra folkvalda än den som bor på pendlingsavstånd till en medelstor stad.

Slutligen är vänster-höger konflikten fortsatt väldigt viktig för partivalet trots en ökad konkurrens av de kulturella värderingsfrågorna.

I slutändan måste partierna därför analysera väljarpotentialen på landsbygden och väga den mot risken att stöta bort storstadsväljare om de eldar på en antagonism mellan storstad och landsbygd.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.