Frida Bratt, sparekonom Nordnet. Foto: Janerik Henriksson/TT

Högt tryck på a-kassorna kan ge längre väntetider

Uppdaterad
Publicerad

Trycket på a-kassorna har ökat och hos en del a-kassor innebär det att väntetiderna har blivit längre. Utan ett buffertsparande kan väntetiden bli svår att hantera.
– I värsta fall kan det dröja flera månader, säger Arturo Arques, sparekonom hos Swedbank.

Totalt var över en halv miljon personer, 557 000, arbetslösa i juni, enligt SCB. Den ökande arbetslösheten gör att ärendena hos a-kassorna blir fler, trycket förväntas dessutom bli högre i höst.

– Enligt de senaste siffrorna jag tagit del av ligger väntetiden medianmässigt någonstans mellan fem och sex veckor, från det att man blir arbetslös tills dess att man får sin första utbetalning, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor.

– Det kan finnas omständigheter som gör att det tar väsentligt längre tid än så, exempelvis om man har svårt att få kontakt med sin arbetsgivare och svårt att få ut de intyg man behöver.

Två månadslöner efter skatt

För den som inte har ett sparande sedan tidigare kan väntetiden bli svår att hantera.

Arturo Arques, sparekonom hos Swedbank, rekommenderar att man sparar ihop till ett buffertsparande som motsvarar minst två månadslöner efter skatt. Alternativt att man räknar ut vad ens kostnader för boende, och de nödvändiga levnadskostnaderna, blir för tre månader.

– Tittar man på hushållens levnadskostnader, inklusive boende, för tre månader överensstämmer det ganska väl med två månadslöner efter skatt. Om man blir arbetslös är det tyvärr så att pengarna inte kommer med en gång. I värsta fall kan det ta flera månader, säger Arturo Arques.

Rekommenderar sparkonto

Har man barn och villa behöver man troligtvis en större buffert än om man är singelhushåll, säger Frida Bratt, sparekonom hos Nordnet.

– Är man två vuxna, bor i villa och har två barn kan tre till fyra månadslöner efter skatt vara ett bra riktmärke. Sedan får man göra en egen bedömning utifrån ens situation, säger Frida Bratt.

Buffertpengarna ska förvaras på ett sparkonto med insättningsgaranti och fria uttag, säger Frida Bratt.

– Det är pengar man behöver kunna få loss snabbt och har man dem på börsen eller i fonder kan de ha fallit i värde precis när man behöver dem. Därför är det för riskfyllt att ha just buffertsparandet på börsen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer