Råd&rön har med hjälp av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) analyserat 22 prover av olika partier grisöron, både förpackade och i lösvikt. I 14 procent av proverna hittades salmonellabakterier och i nio procent ESBL-bakterier. ESBL kan leda  till att vi blir resistenta mot antibiotika.

Tvätta händerna

– Man bör vara medveten om att man kan få in farliga bakterier i hemmet med grisöronen, säger Carina Lundgren på Råd&rön till SVT. Om vi tar i torkade grisöron bör vi tvätta händerna noga efteråt, särskilt om vi samtidigt hanterar livsmedel. Salmonellbakterierna kan spridas sig i maten och orsaka magsjuka.

– Förutom att förvara dem i slutna kärl bör man också vara vaksam på att inte ta i ett grisöra och sedan skära grönsaker som man äter råa, säger Carina Lundgren.

Salmonellabakterien dör först vid upphettning till minst 72 grader.

Okänt ursprungsland

Idag finns torkade grisöron att köpa i öppna behållare på veterinärkliniker och zoo-affärer men också i vanliga livsmedelsaffärer.

Varifrån grisöronen kommer är svårt för konsumenten att veta eftersom ursprungsland inte framgår inte av förpackningarna. En del grisöron kan vara svenska men troligen kommer de flesta från Asien, skriver Råd&rön, där salmonella är vanligt förekommande.

Salmonella vanligast i grisöron

Enligt Jordbruksverket är tuggfoder för sällskapsdjur ett av de foder som innehåller mest salmonella. Även hundar kan påverkas av bakterierna men hittills har bara ett fåtal hundar i Sverige fått den diagnosen, uppger SVA. Störst är risken för äldre och svaga hundar.