Foto: Henrik Montgomery/TT

”Hushållens ekonomi seglar uppåt bland valfrågorna”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Hushållens ekonomi är på väg att segla upp som en viktig fråga i valrörelsens slutskede. Redan i dag oroas många av stigande matpriser, skyhöga el- och bränslepriser och höjda räntor. Nu varnar finansministern för att läget kan försämras ytterligare.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

På torsdagen samlades regeringen på Harpsund för att gå igenom det ekonomiska läget inför höstens budget. Precis som Konjunkturinstitutet (KI) varnar nu finansministern för att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Stigande priser och höjda räntor väntas leda till minskad konsumtion. Nästa år blir tillväxten bara 0,4 procent. Samtidigt ökar arbetslösheten och även inflationen riskerar att bli högre, enligt finansministern.

Hur djup och långvarig lågkonjunkturen blir vågar Mikael Damberg (S) inte spekulera om. Det är nog klokt. Historiskt har både finansministrar och andra prognosmakare inte sällan haft fel när de inledningsvis har bedömt en annalkande lågkonjunktur. Ibland har det blivit värre, ibland bättre.

Val 2022

Frikostiga löften kan straffa sig

Oavsett vad kommer varningarna om sämre tider att påverka valrörelsen. Partierna kommer att avkrävas mer av ansvar när de presenterar sina vallöften. Alltför frikostiga löften riskerar att avfärdas som oansvariga. Samtidigt blir det viktigt för väljarna att veta hur de olika partierna vill tackla det försämrade läget. Så räkna med att den ekonomiska politiken ökar i betydelse när partiledardebatter och utfrågningar nu rullar vidare i valrörelsen.

Många väljare känner också en gnagande oro för den egna ekonomin och om lönen kommer att räcka till allt dyrare mat, högre räntekostnader och ökade utgifter för bensin till bilen. Det innebär att också plånboksfrågorna kommer att öka i betydelse i valrörelsens slutskede.

Här försöker partierna redan övertrumfa varandra i löften om hur hushållen ska kompenseras för skenande elpriser. I går lovade regeringen att införa ett högkostnadsskydd för elen som beräknas kosta staten 30 miljarder kronor.

Intressant är att 30 miljarder kronor är samma summa som regeringen nu anser sig ha råd med för alla nya reformer under hela 2023. Här ska nya satsningar på försvaret, välfärden, skolan, klimatet och en rad andra områden rymmas.

Läget kan förvärras

Samtidigt är finansministern noga med att framhålla att det finns osäkerhet i regeringens prognos. Det kan bli värre än vad regeringen nu tror. En riskfaktor är kriget i Ukraina och hur det utvecklas framöver. En annan är inflationen och vart den tar vägen. En tredje är konflikten mellan Kina och Taiwan. Skulle den eskalera förvärras inte bara komponentbristen i världen, risken är också att sjötransporterna mellan Asien och Europa påverkas negativt. Den svenska bostadsmarknaden är en annan osäkerhetsfaktor. Här har redan priserna börjat falla och ingen vet idag hur stort detta prisfall kommer att bli.

Trots den relativt mörka bild som finansministern målade av det ekonomiska läget framöver framhöll han ändå att regeringen måste satsa på ett antal områden. Mikael Damberg pekade bland annat ut försvarets utbyggnad, brottsbekämpningen och klimatet. Men de 30 miljarder kronor som regeringen nu angett som ”reformutrymme” för nästa år kommer inte bara att sätta gränser för regeringen. Det kommer också att sätta ramarna för oppositionens löften.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Finansminister Mikael Damberg (S) redogör för Sveriges ekonomiska läge vid Harpsund. Foto: TT

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Val 2022

Mer i ämnet