Hyllning till gammal budbärare

Publicerad

Vid det första maratonloppet i modern tid var distansen 40 kilometer. Det loppet sprangs vid olympiaden i Grekland 1896 och det var den franske historikern Michel Bréal som föreslog att loppet skulle genomföras.

Loppet var inspirerat av legenden om budbäraren Feidippides.
490 f.kr sändes Feidippides från Athen till Sparta för att be om hjälp inför ett befarat anfall från perserna. Han ska då ha sprungit över 200 kilometer på två dagar.

Segerbud
Efter slaget vid Marathon, norr om Athen, där grekerna besegrade den persiska hären, ska Feidippides också ha sänts i väg för att berätta om athenarna för segern.

Avståndet från Marathon till Athen är omkring fyra mil, viket är bakgrunden till att loppet fått den längden.

Den berättelsen är troligen en senare myt, alldeles särskilt den dramatiska sluklämmen där budbäraren segnar ned efter att ha bara ha orkat ropa ”Vi har segrat”.
Men klart är att den inspirerade till de moderna maratonloppen. Vid OS i Athen, 1896 såväl som 2004, sprang löparna den ”riktiga” sträckan.

Fastställdes på 20-talet
Första gången man sprang just 42.195 meter var dock vid OS i London 1908, och formellt fastställdes sträckans längd först på 1920-talet.
Under antikens spel förekom inga maratonlopp.

I dag springs det olika maratonlopp över hela världen och världsrekordet för herrar är 2.04.26. Det innehas av Haile Gebrselassie, Etiopien. För damer är rekordet 2.15.25 och det innehas av Paula Radcliffe från Storbritannien.

Källa NE

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer