Under tisdagen hördes de unga åtalade männen från nordvästra Stockholm i domstolen i Glostrup, Danmark. De misstänks för dubbelmordet utanför Köpenhamn sommaren 2019.
De säger samma standardsvar:
”Jag pratar bara om mig själv, inte om några andra personer.”
I rätten sitter några anhöriga och lyssnar på de åtalades förklaringar när åklagaren går igenom övervakningsbilder och kläder som de misstänkta ska ha haft på sig. Åklagaren vill visa att personerna varit i Danmark vid den tidpunkten som mordet har skett. Han menar att han kan knyta dem till brottsplatsen i Herlev, där en 23-åring och hans 21-årige svåger dödades i juni förra sommaren.
Den yngste av de åtalade, som var 17 då han greps och gick på gymnasiet, hävdar att han inte var i Danmark vid den aktuella tidpunkten som åklagaren påstår. Hugo Boss-byxorna behöver inte vara de han hade på sig.
”Det är inte min mamma som sytt de här speciellt till mig. Det finns tusentals andra med samma dress”, säger han irriterat till åklagaren Kim Petersen.
Dansk lagstiftning hårdare
Jag vet inte om han riktigt förstår var han står inför rätta. Den danska lagstiftningen skiljer sig åt från den svenska.
I Danmark har han kunnat hållas häktad i över ett år, trots sin ålder.
I Sverige hade han kunnat vara på fri fot i väntan på rättegång. I ett nytt lagförslag i Sverige föreslås en tidsgräns på tre månaders häktning för misstänkta som inte fyllt 18 år. Tiderna ska få överskridas bara om det finns synnerliga skäl, att det misstänkta brottet exempelvis är del av gängrelaterad brottslighet.
Ingen ungdsomsrabatt
I Sverige hade han på grund av sin låga ålder kunnat få ungdomsrabatt. Den möjligheten finns inte i Danmark. Där riskerar han och de medåtalade långa fängelsestraff. Danmark har en särskilt hård lagstiftning mot gängkriminalitet, vilket kan ge dubbelt så hårt straff. I det här fallet finns livstids fängelse på skalan.
Ett återkommande irritationsmoment i båda länderna är att misstänkta vägrar säga ett ord under polisutredningen. När de sedan får ta del av hela utredningen och hör vad andra anklagade säger i rätten kan de där börja lämna för åklagaren helt nya uppgifter som kan vara svåra att motbevisa.
I båda länderna ska domen grundas på det som sägs under rättegången. I det här fallet använder åklagaren tidigare sagda uppgifter på ett effektivt sätt. Åklagaren refererar till förklaringar som de misstänkta sagt i häktningsförhandlingar. Bland annat att en av de yngre poserat på bild med personer som han visste tillhörde Dödspatrullen. Ett gäng han inte vill förknippas med när han hörs i rätten.
Däremot får den åtalade i Danmark inte ta med sig en kopia av förundersökningen, utan får gå igenom den med sin advokat. I Sverige kan en åtalad själv i sin cell detaljstudera vad alla andra sagt inför rättegången.
Hade kommit lindrigt undan i Sverige
För ett år sedan gick 17-åringen som nu hunnit fylla 18 gymnasiet. I Sverige hade han kunnat klara sig relativt lindrigt undan vid en fällande dom. I Danmark riskerar han ett långt liv bakom galler.
Det är vad poliser och anhöriga till offren hoppas på. Att fällande domar ska leda till ett slut på gängkonflikten mellan Dödspatrullen och Shottaz.
Frågan är om det räcker.
I området finns många tonåringar i de två gängens svans, redo att ta över.
Rättelse: I en tidigare version kunde det framstå som att det är skillnader mellan Sverige och Danmark om hur tidigare sagda uppgifter får användas i rätten, men det är samma princip som gäller.