• Viktigt meddelande:

    Det brinner på Sävar såg strax utanför Umeå med kraftig rökutveckling. Räddningsledaren uppmanar alla i vindriktningen att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Inga kvinnor bland årets Nobelpristagare

Publicerad

Det blev ett kvinnolöst år i år. Åtminstone när det kommer till antalet Nobelpristagare. Av årets elva pristagare var noll kvinnor. Ett faktum som väl illustrerar hur könsfördelningen varit historiskt sett – av de 885 pristagarna genom åren har endast 49 varit kvinnor.

Sedan priset i Alfred Nobels ära började delas ut 1901 kan man skönja en tydlig trend: det är i allra högsta grad herrar som har fått ta emot guldplaketten ur konungens hand.

Allra värst är det bland litteraturprisvinnarna, där har 14 kvinnor belönats under de 115 åren som priset delats ut. Och bland Fredsprisets 813 vinnare har 12 varit kvinnor.

Trots att det blivit något fler kvinnor på pristagarlistorna de senaste åren lyste de med sin frånvaro efter att årets alla vinnare tillkännagivits.

En förklaring till att kvinnor varit så underrepresenterade som Nobelprisvinnare är att de historiskt sett inte haft tillgång till akademiska studier i lika hög grad som män.

– Den akademiska världen var mansdominerad och kvinnor fick ingen högre utbildning, säger Katarina Nordqvist, chef för forskningsavdelningen på Nobelmuseet.

– Men nu ser landskapet helt annorlunda ut, fortsätter hon.

Speglar en gammal forskarvärld

Men trots att antalet kvinnor i forskarvärlden sakta men säkert ökar, kommer det dröja innan vi kan hoppas på en helt jämnställd könsfördelning bland Nobelprisvinnare, menar Carl Jacobsson, senior rådgivare på Vetenskapsrådet. Då upptäckter som gjordes flera decennier tillbaka uppmärksammas, speglas också den samtida bilden av det då rådande forskningsklimatet – och avsaknaden av kvinnor.

– De som får Nobelpriset i de naturvetenskapliga ämnena är ofta pensionerade. De har oftast gjort den forskningen för flera decennier sedan, då andelen kvinnliga professorer var mycket liten. År 1995 var till exempel  andelen kvinnor bland professorer i Sverige under åtta procent, och andelen i fysik och kemi lägre än så, säger han.

Men det är inte hela bilden.

– Flera studier visar att kvinnor har svårare att komma fram i den akademiska världen, att komma ända till professorsposterna. Det finns också vissa tecken som tyder på att kvinnor får undervisa mer än män, säger Carl Jacobsson.

Går långsamt

Men det finns också mycket klara förändringar; andelen kvinnor ökar i alla lärarkategorier och ämnesområden på högskolan. Utvecklingen går mot  en mer jämställd forskarvärld, och i förlängningen kanske fler kvinnor bland Nobelpristagare, menar Carl Jaconsson.

– Bland doktoranderna har antalet kvinnor ökat sedan 70-talet, medan antalet män nästan stått still, så i dag är hälften av doktoranderna kvinnor i Sverige, till exempel, säger han.

– Om det fortsätter som det gör bör det jämnas ut. Men det kommer ta en massa år. Kurvorna med andelen kvinnor ökar, men det kanske tar 30-40 år innan det blir fifty-fifty, säger Carl Jacobsson.

Att tiderna förändras och att vi i framtiden kommer att se fler kvinnliga pristagare tror också Katarina Nordqvist på Nobelmuseet, men menar även att det är viktigt att se de som redan finns.

– Det är ett faktum att det är få kvinnor och därför är det också viktigt att lyfta fram de kvinnliga exemplen vi har. Samtidigt ser vi en ny utveckling mot ett mer jämställt mönster, säger Katarina Nordqvist.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nobelpriset 2016

Mer i ämnet