Inte bara hästar är farliga

Uppdaterad
Publicerad

Efter den senaste tidens uppmärksammade dödsfall inom hästoch ridsport har strålkastarljuset riktats mot de många ridolyckor som äger rum i Sverige varje år.

Men bland sporter och idrotter är det fotbollen som har flest skador – det är också den sport som har flest utövare bland ungdomar.

Därefter kommer utförsåkning och på tredje plats ridsport, enligt en sammanställning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. (Se sidan 61.)

När det gäller skador i samband med fysisk aktivitet för befolkningen som helhet har MSB gjort en sammanställning av vad som är farligast i rapporten Fysisk aktivitet och skador, där man bland annat kan utläsa att i åldrarna 7-13 år är det farligast med fotboll, lek och cykel. När barnen blir lite äldre kommer även hästsport och ishockey in i bilden.

Promenader farligast

För kvinnor över 25 år är gång och promenader farligast medan männen lever farligast när de ägnar sig åt gör det själv-sysselsättningar. För båda könen gäller att när de passerat 80 är gång och promenader den farligaste fysiska aktiviteten.

För att återgå till vilka kontakter med djur som är farliga för människan, har de senaste sex åren mellan fem och nio människor dött årligen i kollisioner mellan älg och motorfordon, enligt Trafikverkets statistik.

Flest dör och skadas i singelolyckor

Dock vållar andra typer av trafikolyckar betydligt fler dödsfall årligen. Värst är singelolyckorna där mellan 104 och 139 människor dött varje år mellan 2005 och 2009.

Vidare visar statistiken att mellan 44 och 60 skadats svårt i trafikolyckor med älgar under samma period, mellan 9 och 17 har skadats allvarligt när de krockat med rådjur eller hjort och några enstaka i krockar med ren.

Men även här är andra olyckstyper betydligt oftare orsak till allvarliga skador och värst är singelolyckorna. 2008 skadades exempelvis 1.257 personer svårt i singelolyckor.

Getingar farligast i Sverige

Enligt Naturhistoriska riksmuseet är getingar sannolikt de farligaste djur vi har i Sverige. Varje år dör omkring fem personer i Sverige av bi- eller getingallergi, vilket är fler än antalet som dör av huggormsbett.

Annars nämns ofta malariamyggan som världens farligaste djur, eftersom honorna överför parasiter som smittar omkring 130 miljoner människor varje år, enligt Nationalencyclopedin. Enligt svenska infektionskliniker insjuknar årligen upp till 500 miljoner människor i malaria och antalet dödsfall är över en miljon.

I Sverige är dödsfall i malaria mycket ovanliga. Ett hundratal svenskar smittas varje år av malaria, samtliga har smittats utomlands.

Så många dödas av djur

Socialstyrelsen har en dödsorsaksstatistik där det också går att utläsa en del fakta om hur många människor i Sverige som har dödats av djur åren 1997-2008. Dock framgår det inte alltid vilka djur som varit i farten.

– Uppdelningen följer WHO:s normer och de är inte alltid så relevanta för Sverige, till exempel när det gäller hur många som dött efter att blivit bitna av råttor, säger Anders Tennlind på Socialstyrelsen.

Man kan i alla fall konstatera att åren 1998-2008 har tre kvinnor och en man i Sverige dött efter att ha bitits eller angripits av hund.

De som dött efter att ha blivit bitna/angripna av andra däggdjur är totalt 37 under samma tidsintervall. Vilka däggdjur det är frågan om specificeras dock inte.

En enda person, en man, har dödats efter bett/angrepp av marina däggdjur.

År 1999 dödades tre män efter ”kontakt med giftiga ormar och ödlor”, året därpå dödades en man. Därefter har inga sådana dödsfall inträffat under 2000-talet.

23 har dött av getingstick

Getingar och bålgetingar har dödat sammanlagt 23 svenskar åren 1997-2008.

Dessutom har en person dödats av ”kontakt med giftiga vattendjur och vattenväxter” och en efter ”kontakt med andra specificerade giftiga djur”.

Maria Holmin

maria.holmin@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.