Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Nina Östman har 20 allmogefår på sin gård i södra Hälsingland – det mesta av ullen kastas bort eller bränns upp. Foto: SVT

Istället för kläder – nästan all svensk ull blir sopor

Trots att det finns flera användningsområden för ull så slängs nästan all svensk ull i soporna. Problemet är att det inte finns något system för att ta tillvara svensk fårull.

Det är en varm sensommardag i södra Hälsingland. Nina Östmans 20 allmogefår flockas runt henne när hon kliver in i fårhagen. Hon klappar ett av fåren och borrar ner sina fingrar i fårets långa, täta ull.

– Det mesta av den ull som produceras av fårägare i Sverige kastas, eldas upp eller grävs ner. Det tycker jag är en fullständig skandal, ett resursslöseri utan dess like, säger Nina Östman.

Allt saknas

Det är bara en liten del av all ull som produceras i Sverige som används till kläder, hemtextiler, möbler eller annat. En majoritet av den svenska fårullen slängs eller bränns.

Problemet är att i princip allt saknas för att tillvarata svensk ull: klassificeringssystem, uppsamlingsstationer, tvätterier, storskaliga spinnerier eller uppköpare som kan exportera ullen utomlands.

– Jag tror inte att varje fårbonde har de resurser som krävs för att ge sig ut på den internationella råvarumarknaden för ull, och sälja sin egen lilla ull. Utan det måste finnas en organisation eller ett projekt, som till exempel Fåravelsförbundet eller så, säger Nina Östman.

”Jag kan inte slänga ullen”

I ett uthus på gården står stora säckar staplade på varandra. Det är påsar med ull som Nina Östman samlat på sig genom åren.

– Jag kan inte slänga ullen, det går inte. Så jag samlar på den. Och just nu har jag kanske 500 kg stående i här i ladan. Jag har försökt sälja den på olika sätt, till olika industrier och hemslöjdssammanhang, och jag har försökt skapa massa nya projekt. Men jag tycker inte att det är min roll att dra i hela svenska ullindustrin, säger Nina Östman.

Hur känns det för dig att ha 500 kilo ull ståendes i en lada?

– Det är jättetråkigt att folk inte förstår vilket värde vi har i den svenska ullen, och att den kastas på det här sättet. Det är förskräckligt, säger Nina Östman.

600 ton ull om året

Snart ska hennes får klippas inför vintern så nya säckar med ull kommer att staplas på hög.

Det finns ungefär 600.000 får i Sverige, enligt Jordbruksverkets siffror från 2012. 300. 000 av dem är tackor och baggar. Får ska enligt lagen bli klippta en gång om året, men många klipper sina får oftare än så.

Om vi räknar med att tackorna och baggarna bara klipps en gång om året, blir det uppskattningsvis 600 ton ull om året. Enligt ett examensarbete från Textilhögskolan blir omkring 140 ton av den svenska ullen förädlad på något sätt. Resten av ullen slängs.

Största delen slängs här

Tidigare i veckan publicerade SVT bilder från när får utsattes för djurplågeri i Argentina. Nina Östman tycker att det är extra upprörande att ullprodukter från länder med dålig djurlagstiftning importeras till Sverige, samtidigt som den största delen av den svenska ullen slängs här.

I Norge tillvaratas ullen i en helt annan utsträckning. Där sköts insamling och försäljning av ull av det stora bondekooperativet Nortuna. Omkring 40 procent av den norska ullen används till Norges egen textilindustri, resten exporteras till Storbritannien. 

– Den svenska ullen är många gånger av hög kvalitet. Det borde finnas textilindustrier och modedesigners som skulle kunna producera artiklar av svensk ull. Och marknadsföra det som en exklusiv och naturlig produkt, säger Nina Östman.

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer