Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Jennys man dog – polisen utredde inte

Publicerad

Trots att åtta människor dött i landets arrester sedan januari 2012 har inga åtal väckts.

Jenny vet inte varför hennes man dog. En natt i juli greps han av polis i centrala Stockholm, senare samma dygn hittades han död i arresten på Kronobergshäktet. Om den 42-åriga fyrabarnspappan var sjuk eller skadad när han greps framgår inte av dokumentationen från arresten.

Internutredningen om dödsfallet lades ned efter bara två dagar av Riksenheten för polismål. Utan förhör och utan att dödsorsaken fastställts. Ingen obduktion hade gjorts och fortfarande har varken SVT eller anhöriga fått ta del av något obduktionsprotokoll som visar på dödsorsaken.

Vet inte vad som hänt

Att utredningen är nedlagd trots att man inte klarlagt varför 42-åringen dog upprör hans familj.

– Eftersom man inte vet vad som har hänt så tycker jag att det är väldigt konstigt, säger Jenny när SVT träffar henne.

Mats Åhlund, chef för Riksenheten för polismål, menar att det kan vara helt i sin ordning att lägga ned utredningen utan att man vet varför Jennys man dog.

– Åklagaren har ett läge, med det som är känt. Där han bedömer att det inte föreligger ett antaget brott. Så gör han prognosen att ett obduktionsprotokoll inte rimligen kan ändra den uppfattningen.

För mig framstår det som en gissning då?

– För mig framstår det som en bedömning, som jag kan förstå att man kan reagera över som anhörig, absolut, säger Mats Åhlund.

Flera dödsfall – inga åtal

Sedan januari 2012 har åtta människor dött i svenska polisarrester. Men inga av dödsfallen, eller skador som intagna har fått, har lett till att någon personal dömts för fel begångna i tjänsten. Det visar sig när SVT ber Riksenheten för polismål att ta fram uppgifter om domar mot polispersonal i arrest. Nästan alla förundersökningar läggs ned.

Trots att man letar så långt tillbaka som till 1996, visar det sig att inget dödsfall, eller allvarliga skador har lett till en dom.

Av 156 anmälningar till polisens internutredning fram till september i år, så ledde 42 till att en förundersökning inleddes. 33 av de inledda förundersökningarna har redan lagts ned, inte i något fall har åtal hittills väckts.

I alla dessa fall har Riksenheten för polismål bedömt att det inte har begåtts något tjänstefel. Många av de fel som begås i dag, är inte straffrättsligt brottsliga, menar man.

– Men det betyder inte att det har gått rätt till. Det kan vara fel, men inte brottsligt, säger Mats Åhlund, chef för enheten.

”Whitewash-verksamhet”

Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap, är kritisk till sättet som internutredningar sköts inom den svenska polisen.

– Om det är någon viktig person eller en mediehändelse då kommer de att inleda förundersökning och då kommer man att instruera polisen att plocka fram dessa fakta. Men är det inte så kommer åklagaren inte att instruera polisen om att göra någonting. Därför är hela internutredningsverksamheten bara en slags whitewash-verksamhet i Sverige.

Dennis Töllborg efterlyser ett utredningssätt som är händelseorienterat och inte bara fokuserat på att utreda om ett misstänkt brott kan ha begåtts av polisen. Genom att förutsättningslöst utreda i detalj vad som hänt, skulle systemfel i polisens sätt att arbeta kunna upptäckas, och skador och dödsfall förhindras, menar han.

Arrest eller häkte?

Visa

Polisarrest

Det är polisen som avgör om en person ska placeras i arrest. Personer som placeras i arrest behöver inte vara misstänkta för något brott.

Polisen kan placera en person i arrest av flera orsaker:

  • Om en person är så berusad att han är en fara för sig själv och/eller allmänheten kan personen omhändertas i maximalt åtta timmar
  • Om en person stör den allmänna ordningen kan personen omhändertas enligt polislagen §13.
  • En person misstänkt för brott kan gripas och sättas i arrest. Senast 12 timmar efter gripandet ska åklagare fatta beslut om anhållande.
  • Det förekommer även att personer sätts i arrest av andra anledningar, ex när myndigheter ber om hjälp om handräckning, till exempel vid en utredning, någon som ska utvisas, eller någon som ska tvångsvårdas enligt LVM. 

Häkte

Det är domstolen som beslutar om häktning, efter en häktningsframställan av åklagare.

Det finns inte regler om hur länge en person kan sitta i häkte.

Skäl för häktning:

Personen är misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse.

Det finns risk att den misstänkte avviker, undanröjer bevis eller fortsätter med brottsligverksamhet.

Det finns även andra skäl, än misstanke om brott, till att personer sätts i häkte. Till exempel människor som väntar på en dom eller människor som är psykiskt sjuka och väntar på att få vård.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar arresterna

Mer i ämnet