Läget är akut för många av Sveriges småföretagare. Den 25:e ska lönerna ut för många företagare och när en rad branscher sett intäkterna gå till noll eller minska dramatiskt är konkurser i krisens spår att vänta. Särskilt i de branscher som drabbats hårdast av smittobekämpningen, som olika typer av tjänsteföretag, framför allt inom restaurang, resebolag och handeln.
Där är marginalerna små och många företag har redan tidigare balanserat på slak lina.
Sänkta avgifter kostar 33 miljarder
Hittills har hjälpen till svenska företag antingen bestått av möjligheter till lån samt att minska företagens lönekostnader genom korttidspermitteringar, slopad karensdag och statligt sjuklöneansvar.
Riksbankens 500 miljarder som skulle smörja bankernas utlåning har troligtvis hjälpt till när många företag börjat dra i sina kreditlinor. Framför allt har det minskat oron för att bankerna skulle få ont om pengar i krisens spår.
Men för de en miljon småföretagare i Sverige som inte har några större säkerheter har det troligtvis inte hjälpt. Och det är trots allt svårt för banker att låna ut till företag som inte vet när de kan börja tjäna pengar igen. Dagens riktade åtgärder i form av sänkta arbetsgivaravgifter till i slutet av juni kostar de svenska skattebetalarna 33 miljarder kronor. Det ger också företagen någon form av tidsram för stödet.
Grepp från 90-talskrisen
Samtidigt ges statliga lånegarantier i en företagsakut upp till 100 miljarder kronor – det greppet har inte provats sedan 90-talskrisen. Det gör att det finns en överhängande risk att staten på så vis blir delägare i en rad företag om krisen djupnar. Och så vill staten uppmuntra hyresvärdar att sänka hyrorna för drabbade företag och erbjuder sig därför att ta en del av kostnaderna.
För de utsatta företagen är dagens stödpaket en livlina. Det hjälper inte alla med allt, men som vi lär oss i kriser, kommer det sannolikt mera hjälp varefter behoven klarnar.
Undviker att skjuta upp momsen
Möjligheten att skjuta upp momsen som också lanserades är det nog många företagare som drar sig för. Det kan leda till skuldsättning under en lång tid om det egna företaget inte går att vända.
Desto djupare och längre krisen blir, desto djupare får Magdalena Andersson gräva i fickorna.
Länder som USA och Japan har redan börjat dela ut pengar till sina medborgare. Så kallade helikopter-pengar. Men där är arbetslöshetsförsäkringarna och arbetsmarknadspolitiken begränsade. Då väntar nog mer stöd och hjälp till de många som blir arbetslösa i första hand, innan pengar pytsas ut till flertalet.