Varje år sätter vi svenskar enligt Fiskeriverket i oss 4,5 miljoner kilo kräftor. Ungefär en tredjedel av kräftorna är svenskfiskade, medan två tredjedelar importeras. Många fiskar själva men den som planerat att lägga ut burar nu i premiärtider kan få problem. Fiskeriverket har under två nätter vittjat hundra burar i Mälaren och resultatet har varit magert.

-Det har varit dåligt. Vi fick nio kräftor totalt på hundra burar och det är inget vidare, säger Lennart Edsman, forskare vid Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium.

En förklaring till de toma kräftburarna är den kalla våren och försommaren som har gett låga vattentemperaturer i våra sjöar.

-Kräftorna har inte fått någon bra start i år utan det dröjde fram till midsommar innan de kom igång och det innebär att de ömsade sent vilket betyder att man på många ställen har mjuka kräftor.

Lennart Edsman liknar de mjuka kräftorna vid blöta gelehallon och förlklarar varför ”gelekräftorna” inte kryper in i burarna.

-De har inget skelett kvar, för de tappar ju det när de byter skal och det innebär att de nästan inte kan röra sig och att de också håller sig undan så att de inte blir uppätna av rovfiskar eller andra kräftor.

I uppskattningsvis 8 000 av landets sjöar finns det kräftor och även om det sedan flera år är tillåtet att fiska kräftor året runt så har Lennart Edsman nu, dagarna innan kräftpremiären, varit nedringd av folk som vill ha expertråd kring tajmningen.

-Bästa fisket ligger väl i slutet på augusti och början på september.

Tove Hanell