Att undantaget i asylpolitiken för de ensamkommande är ett dilemma för Stefan Löfven (S) blev tydligt i kvällens partiledarintervju i Aktuellt. Gång på gång betonade statsministern att omsvängningen av migrationspolitiken ligger fast och att det handlar om ett undantag för en begränsad grupp.
De ensamkommande som gläds åt regeringens besked ska verkligen inte räkna med att stanna i Sverige någon längre tid efter gymnasiet, studier är en investering “oavsett var hon eller han till slut hamnar i världen”, enligt statsministern.
Markeringen är knappast förvånande. Beslutet att frångå principen om att bara den som har skyddsskäl ska få stanna i Sverige bjuder Moderater och Sverigedemokrater på skarpladdad ammunition. Jimmie Åkesson (SD) har redan kallat uppgörelsen en “praktskandal”.
Tydlig spricka i alliansen
För Stefan Löfven (S) är det ett skott i veka livet. Omläggningen av migrationspolitiken ska, tillsammans med skärpningen av rättspolitiken, tjäna som beviset på att Socialdemokraterna under Löfven även kan hantera de traditionellt hårda frågorna.
Att Socialdemokraterna fixar de mjuka välfärdsfrågorna vet väljarna redan.
En vinst med uppgörelsen är förstås att det inte kommer bli så mycket väsen från Miljöpartiet om den tillfälliga flyktinglagen före valet. De gröna har ju gått med på att skrota planerna på en utvärdering av lagen i sommar. Stefan Löfven kan också trösta sig med att lagen om eget boende (EBO) ska reformeras.
Och om Annie Lööf (C) gör tummen upp till slut har Löfven också en tydlig spricka i alliansen att glädja sig åt, det brukar pigga upp varje socialdemokrat, särskilt några månader före ett val.
Men frågan är om inte Löfven skulle bli allra gladast åt ett nej från Centerpartiet så att förslaget faller i riksdagen. Då skulle han slippa attackerna från “huvudmotståndarna” M och SD.
Regeringsfrågan annat dilemma
Regeringsfrågan är ett annat dilemma för Löfven. Den rödgröna regeringen är den svagaste på decennier och om dagens opinionssiffror står sig kommer S-MP konstellationen vara ännu svagare efter valet.
Det ska lösas med blocköverskridande överenskommelser var statsministerns besked och han framhöll med stolthet de 20 uppgörelser man slutit sedan valet.
Tidigare under mandatperioden har Stefan Löfven stundtals signalerat att lösningen snarare är ett mer regelrätt regeringssamarbete med Centerpartiet och Liberalerna efter valet. Nu tonar han ner det, möjligen för att inte reta upp de Socialdemokrater som skulle fly till Vänsterpartiet om Löfven signalerade en tydligare högersväng.
Dessutom har ju Löfvens enträgna friarstråt mot C och L hittills varit fruktlösa och med Ulf Kristersson som M-ledare har alliansen fått en nytändning.
Gick i feministskola
Att ett regeringssamarbete likt det regeringen i dag har med Vänsterpartiet skulle bli klurigt är ingen underdrift. Listan på oförenliga politiska ståndpunkter kan göras lång.
Både Centerpartiet och Liberalerna vill skrota dagens turordningsregler och lagstifta om lägre ingångslöner – ett rött skynke för arbetarrörelsen. Och det är knappast en nyhet att de vill sänka inkomstskatten, vilket Löfven ju menar har raserat välfärden.
Slutligen var det smått pikant att statsministern, som under sin tidiga partiledartid gick i “feministskola” hos den forna jämställdhetsministern Margareta Winberg (S), svarade fel på frågan om när Sverige beslutade om kvinnlig rösträtt.
Men den lilla fadäsen förlåter nog även den mest inbitna feminist.