Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Katarina tvingas åka till Norge för att få vård – 150 mil hemifrån

Katarina tvingas åka till Norge för att få vård – 60 mil hemifrån

Uppdaterad
Publicerad

Katarina Kielatis och Merethe Kuhmunen bor i Jokkmokk och har båda drabbats av psykisk ohälsa. I SVT:s program Min röst berättar de om svårigheterna med att få psykisk vård som same.
– Läkaren kan fråga ”Jaha, hur är det att vara same”. Det tar för mycket energi att behöva förklara det grundläggande. Jag är inte där som historielärare, säger Katarina Kielatis.

Problemet är att det ofta finns en kunskapsbrist om den historiska och kulturella kontexten som präglar livet för samer.

– Jag har ofta känt att ansträngningen för att få rätt hjälp kräver att man är frisk. Man måste orka slåss för sina rättigheter. Man har ju rätt att få rätt vård. Jag har bott i södra Sverige, där fanns det specialistvård, men det var svårt att ta sig dit, säger Merethe Kuhmunen.

Katarina Kielatis har också sökt vård för psykisk ohälsa, men åker så långt som nästan 60 mil enkel väg för att få träffa en terapeut med rätt kompetens.

– Det är lättare om man bor i en stor stad, om man bor i Stockholm. Jag fick hjälp i Stockholm men när jag flyttade hem till Jokkmokk fanns det bara en terapeut. Men nu åker jag till SANKS i Karasjok och det är jättebra, då är jag där tre till fyra dagar åt gången, berättar hon.

”Man ska slippa förklara så mycket”

SANKS är ett samiskt nationellt center för psykisk hälsa som även jobbar med missbruksproblematik. Det ligger på den norska sidan av Sapmi och har sitt huvudsäte i nordliga Karasjok. SANKS utbildar även vårdpersonal för att hjälpa samiska patienter och brukare, samt bedriver forskning för att utveckla den psykiska hälsovården för samer.

– På norska sidan tänker man att samer har behov av särskild hälsovård. Vi har kunskap om de samiska omständigheterna – samhällsförhållanden, historia, minoritetshälsa och så vidare. Man ska slippa förklara så mycket när man söker hjälp, säger Anne Silviken, forskare och psykolog på SANKS.

– Många samer bor på små orter, det blir väldigt synligt när man söker hjälp lokalt. Men det är tragiskt att man ska behöva resa så långt för att få rätt vård. Så borde det inte vara 2020, säger hon.

”Kompetensen finns inte i Sverige”

Risten Utsi är distriktsläkare och en av två länskoordinater för kunskapsnätverket för samisk hälsa i Norrbotten. Hon bekräftar bilden att många saknar den samiska kompetensen i vården.

– I nuläget kan Sverige inte erbjuda vård på samiska eller vård med samisk kulturell kompetens på specialistnivå. Målet är att bygga upp den kompetensen även här, men det kommer ta tid. Tills dess är vi beroende av ett samarbete med SANKS, säger Risten Utsi.

Rättelse: I en tidigare version av den här artikeln stod det att det är 150 mil mellan Jokkmokk och Karasjok. Det är cirka 60 mil (bilvägen) från Jokkmokk till Karasjok.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa

Visa

• Nätverket är ett samarbete mellan regionerna Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Dalarna, samt Sametinget, Landsförbundet svenska samer, Riksorganisationen Samerna, Same Ätnam, Sáminuorra och Svenska samernas riksförbund.

• Region Jämtland Härjedalen har sedan 2015 haft ett samarbete med SANKS i Norge.

• Region Norrbotten väntas inom kort ha ett avtal med SANKS. På sikt hoppas region Norrbotten kunna ha ett resurscenter för samisk hälsa, eventuellt i Jokkmokk.

• En e-utbildning i samisk kulturförståelse för vårdpersonal i Sverige lanseras under 2020.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer