Sett till statistiken är det svårt att dra slutsatsen att köerna till äldreboende ökar. Däremot råder det stora skillnader i väntetid mellan Sveriges 290 kommuner. Foto: TT

KD har mestadels fel om att köerna till äldreboenden ökar

Uppdaterad
Publicerad

Kristdemokraterna profilerar sig hårt i vårdfrågan inför valet i höst. I en debattartikel i Svenska Dagbladet hävdade ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed att ”köerna till äldreboendeplats ökar”. Men faktum är att väntetiden har gått upp och ner över tid och varit oförändrad de senaste tre åren.

Påstående: ”Köerna till äldreboendeplats ökar.”  (Jakob Forssmed, Svenska Dagbladet, 4 april 2018)

Det finns ingen officiell statistik över kötiderna till äldreboenden i Sverige. Men i tio års tid har Sveriges kommuner och landsting (SKL) frågat enskilda individer hur lång tid de fått vänta på en plats på ett så kallat särskilt boende.

Faktakollen

Särskilt boende är Socialtjänstlagens namn för flera typer av boendeformer anpassade för äldre. Under denna benämning ryms bland annat gruppboende, servicehus, sjukhem, ålderdomshem och vård- och omsorgsboende.

Varierat från år till år

I april släpptes Socialstyrelsens och SKL:s gemensamma rapport Öppna jämförelser 2017: Vård och omsorg om äldre. Statistiken är hämtad från kommunernas egna undersökningar (Kolada) och visar det genomsnittliga antalet dagar som personer över 65 år fått vänta på en plats på särskilt boende, från beslut till erbjudande om inflyttning.

Rapporten visar att väntetiden till särskilt boende har varit oförändrad sedan 2015, och i dag ligger på 57 dagar.

Över tid har väntetiderna varierat. För tio år sedan (2007) fick en person i genomsnitt vänta 55 dagar innan inflyttning. 2010, när väntetiden var som lägst, låg den på 49 dagar.

Nyligen införd könsuppdelad statistik visar också att kvinnor mellan 2015 och 2017 i genomsnitt fick vänta 59 dagar i jämförelse med män som fick vänta 56 dagar. Foto: SVT

Sammanfattar man dagens läge kan man säga att väntetiden bara har ökat två dagar på ett decennium.

– Det är svårt att säga att ködagarna har ökat men antalet faktiska platser på äldreboenden har minskat. Det beror på att man fokuserar mer på vård och omsorg i ordinärt boende, det vill säga hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård i stället, säger Kalle Brandstedt, utredare som har arbetat med att ta fram SKL:s och Socialstyrelsens rapporter.

De visar även på stora skillnader från kommun till kommun, ett problem som har funnits över en längre tid. Över landet råder stora skillnader i kvalitet och kostnader och även inom ett län kan väntetiden variera kraftigt. Under 2017 behövde du exempelvis bara vänta i genomsnitt en (1) dag på inflytt i Ljusnarsberg i Västmanland medan väntetiden var 84 dagar i Sundbybergs kommun norr om Stockholm och 117 dagar i Sundsvall.

Allra längst – hela 295 dagar – fick du vänta i skånska Perstorp. Fler kommuner än tidigare bedömer också att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre.

Andra argument i debatten

Ett annat argument som återkommer i debatten om köer i äldrevården baseras på statistik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Den visar antalet så kallade ”ej verkställda beslut”, alltså av kommunerna inrapporterade fall där man inte har kunnat erbjuda boende inom tre månader, vilket de enligt lag har skyldighet att göra. Och just detta har Kristdemokraterna tagit fasta på.

”Förra året var det 5 000 äldre som möttes av orden ’Det finns ingen plats för dig, trots att de hade ett biståndsbeslut i handen, ja du har rätt att flytta in på ett äldreboende, så fick man höra att tyvärr, det finns inget boende för dig’”, sa partiledare Ebba Busch Thor under en pressträff med Alliansen i mitten av december.

Jakob Forssmed och Ebba Busch Thor. Foto: TT

Exakt samma siffror upprepar Jakob Forssmed i en text på partiets hemsida i slutet av mars då han adresserar ”den akuta och eskalerande bristen på äldreboendeplatser”.

2016 hade IVO totalt 4 982 ärenden som rörde permanent boende, den kategori som de flesta särskilda boenden på äldresidan sorterar under. Till det tillkommer ytterligare ett antal kategorier som öppenvårdsverksamhet, hemtjänst och dagverksamhet men totalt var det, precis som Busch Thor och Forssmed uppgett, cirka 5 000 personer som det året fick vänta längre än tre månader på flytt till ett äldreboende.

Kan tacka nej flera gånger

Men i Sverige har vi väldigt generösa regler som gör att äldre kan tacka nej många gånger och fortfarande stå kvar i kö, och det särredovisas inte i statistiken.

När Faktakollen tittar närmare på samma siffror för 2017 finner vi att nästan 40 procent av dem som väntat i själva verket har tackat nej till inflytt minst en gång. Av omkring 4 500 ärenden om ”ej verkställda beslut” under permanent boende som IVO fick in under fjolåret hade 1 758 tackat nej till inflyttning minst en gång. Om en person tackat nej två, tre gånger eller mer vet man inte. Samtidigt verkställs särskilt boende inom äldreomsorgen oftast inom sex månader. De senaste åren har antalet ärenden som kommer in till myndigheten även minskat.

Så hur mycket säger IVO:s siffror egentligen om väntetiderna? Det är faktiskt svårt att svara på då kommunerna kan ha verkställt 15 beslut samtidigt som de rapporterar in 5 som fått vänta längre än tre månader.

Greger Bengtsson, samordnare vid avdelningen för vård och socialtjänst på SKL och specialiserad mot äldrefrågor, menar rent av att siffrorna endast säger något om hur det är där det är som värst.

– Vill du ha ur den enskildes perspektiv, hur länge man behöver vänta från att man ansöker, då är det här [SKL:s siffor] det bästa vi har. Det är de enda uppgifterna som jag känner till som beskriver en helhet i landet.

”Det vi pekar på är ju försämringarna”

Kristdemokraternas stabschef Daniel Liljeberg kommenterar, i stället för Jakob Forssmed, vad vi har kommit fram till i vår faktagranskning:

– Det vi pekar på är ju försämringarna sedan 2013 då vi har en ganska tydlig ökning i genomsnittligt antal dagar som man får vänta nationellt. Och jag vill nog hävda att den här utvecklingen som vi har sett de senaste fem åren med ökande köer den behöver vi ta på allvar.

Men ser man till de senaste åren så har ju ködagarna inte ökat sedan 2015, och då är det ju inte en ökning?

– Om vi jämför mandatperiod mot mandatperiod, då är den här klart sämre än Alliansens andra mandatperiod, säger Liljeberg.

Sammanfattning: ”Köerna till äldreboendeplats ökar”, hävdade Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed nyligen. Men det är missvisande. Sett till statistiken är det svårt att dra den slutsatsen då köerna har varierat över tid. Väntetiden till så kallat särskilt boende är i dag något längre än i början av 2010-talet men har varit oförändrad de senaste tre åren. På ett decennium är ökningen två dagar.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från politiska makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Faktakollen

Mer i ämnet