Nu varnar forskare för att partiklarna kan ha större effekt i haven än man tidigare trott.

– Det blir ganska mycket partiklar, om man tänker på att det bor 85 miljoner människor i Östersjöns avrinningsområde. Om alla de tvättar något fleeceplagg blir det stora mängder som hamnar i havet, säger Jan-Erik Bruun, forskare och marinbiolog på Finlands miljöcentral.

Eftersom partiklarna är för små för att kunna fångas upp i reningsverken går de rakt ut i havet via avloppen. Väl i vattnet blir de mat för djurplankton, som inte kan skilja partiklarna från deras naturliga föda, växtplankton.

– I de pilotstudier som vi gjorde i Finska viken i augusti kunde vi se att plastpartiklar hamnar i märkbara antal i tarmkanalerna hos djurplankton.

Plasten kan på sikt försämra djurens livskraft och fortplantningsförmåga, men vilka effekter de kan få längre upp i näringskedjan är inte klarlagt. Enligt Jan-Erik Bruun är det först de senaste två-tre åren som forskarna börjat intressera sig för den möjliga betydelsen av plastpartiklar i havet.

– Än så länge är situationen inte alarmerande, men om inom ett tiotal år kan inverkan på näringskedjan bli mycket större.