Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Henrik Montgomery / TT

”Klimatkrisen har nått Brunkebergstorg”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Den största ekonomiska krisen under riksbankschefen Stefan Ingves livstid pågår just nu. Men den skulle snabbt kunna bli mångfalt värre, om den spred sig till finansmarknaderna. Det är det Riksbanken har att avvärja, med rätt beslut om pengar i 100-miljardersklassen. Men ändå börjar Riksbanken för första gången mäta något helt annat än pengar: koldioxid.

Kristina Lagerström

Ekonomikommentator

Samma nollränta som förut och så långt ögat når blev beskedet från Riksbanken i dag. Skönt att nånting är stabilt kan man tycka, särskilt om man har stora bolån.

Men bakom fasaden på Riksbankskolossen vid Brunkebergstorg i Stockholm är dramatiken stor ändå. Den ekonomiska coronakrisen förvärras igen.

Läget ser värre ut

Efter sommaren inleddes en stadig återhämtning, men nu ser det åter värre ut. Riksbanken räknar med att BNP faller igen fjärde kvartalet och att läget på arbetsmarknaden förvärras ännu mer. Medicinen: ännu mer obligationsköp. Genom att köpa obligationer håller Riksbanken den livsviktiga finansmarknaden igång och räntorna låga.

I våras var både Sverige och världen nära en finanskris, när börsen rasade och förtroendet för låntagare minskade drastiskt. Riksbanken började redan då stötta genom att köpa företagsobligationer och bostadsobligationer. Taket sattes till 500 miljarder.

Nya hållbarhetskrav

I dag ökade Riksbanken alltså på med 200 miljarder till. Men nu gäller det plötsligt inte bara att rädda finansmarknaderna, utan också klimatet.

Det blir hållbarhetskrav på företagen som ger ut obligationerna. Och nästa år planerar Riksbanken att redovisa koldioxidutsläppen för företagen som är med på listan över Riksbankens företagsobligationer.

Därmed kommer Riksbanken, vars ansvar handlar om likviditet, räntor och valuta, för första gången att redovisa siffror som gäller något helt annat än pengar. Det är ingen slump. Klimatfrågan har på kort tid fått väldigt stort utrymme i rent ekonomiska bedömningar av konjunktur och stödåtgärder i coronakrisen.

30 procent till fossilfritt

När mångmiljardstöden började sjösättas i våras kunde man globalt konstatera att det skulle bli den största injektionen hittills i världshistorien i fossilbaserade verksamheter, helt enkelt därför att det är så den ekonomi man behöver rädda ser ut. Men i somras beslutade EU att 30 procent av rekordstödpaketet på 7 000 miljarder kronor ska gå till fossilfri verksamhet och omställning.

IMF, som förr mest krävt åtstramningar av krisande länder, ägnar i sin senaste globala ekonomiska prognos ett helt kapitel åt analys och slutsatser kring klimatomställningen, och förordar både global koldioxidskatt och stödpengar som går till fossilfri omställning.

Klimatkrisen påverkar risknivån

I dagens penningpolitiska rapport ägnar Riksbanken ett helt fördjupningsavsnitt åt hur klimatpolitiken påverkar Riksbankens arbete. Komplett med diagram över temperaturen i Stockholm sedan 1760, fem års glidande medelvärde.

Den visar att medan Riksbanken varit upptagen med sedeltryckande, valutakriser och finanskriser har temperaturen utanför fönstret stigit från 5,5 till 8 grader. Och därinne vid Brunkebergstorg konstaterar riksbanksledningen i dag att klimatkrisen påverkar risknivån i ekonomin och därmed Riksbankens arbete.

Koldioxidskatt mest effektivt

Även Riksbanken tar upp global koldioxidskatt som det mest effektiva, men då det verkar för svårt på kort sikt kan banken så länge kan bidra med ett hållbarhetsperspektiv när det gäller tillgångsköp, säkerheter och valutareserv.

Redan har Riksbanken gjort sig av med obligationer som getts ut av delstater i Alberta i Kanada och Queensland och Western Australiai Australien, på grund av för höga koldioxidutsläpp.

Nästa – och väsentligen större – fråga är väl hur man ska förhålla sig till dollarn ur den aspekten.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.