– Klyftorna ökar otvivelaktigt och den statistik Mikael Damberg visar är relevant och visar att de allra flesta i Sverige har fått det bättre men att gruppen med allra lägst inkomster har fått det sämre, sa Karin Pettersson.
Men Peter Wolodarski menar att det inte är så svart-vitt.
– Klyftorna i Sverige var som minst runt 1980 och då kan man fråga sig om det var idealtillståndet? Klyftorna har därefter ökat och har ökat under senare år men internationellt sett är klyftorna i Sverige fortfarande begränsade. Man kan inte heller bara prata om klyftor utan måste gå in och se vad det är man mäter.
Klyftor – viktigt för väljare
Karin Pettersson menar att den aktuella OECD-rapporten, som visar på ökade klyftor i Sverige ändå griper tag i väljarna.
– Den här diskussionen leder också in på debatten om skolan där vi ser en oroande utveckling som också lyfts fram där resultaten blir kopplade till klass och bakgrund och där dina föräldrars utbildning i allt högre grad bestämmer vilka livschanser du får. Jag tror att de flesta svenskar inte vill ha det så och jag tror att politiken kan spela i alla fall en viss roll för att göra något åt det.
”Skillnaderna blir ett problem”
En del av klyftor kan bli ett problem för regeringen i nästa års valrörelse, tycker också Peter Wolodarski.
– Det blir ett problem när man ser att skolresultaten i Sverige vidgas, när det blir större skillnaden mellan toppen och botten. Tittar man till exempel på Stockholmsområdet så kan man se chockerande skillnader mellan innerstadsskolor och förorter där inkomsterna är relativt höga och de områden som domineras av människor som kommit från andra länder – det är väldigt stora skillnader.