I mars 2019 meddelade Arbetsförmedlingen stora neddragningar, efter att ha fått en kraftigt minskad budget. Tusentals anställda skulle få gå och 132 kontor skulle stängas. Samtidigt skulle större delar av verksamheten ske digitalt.
Många av landets kommuner är idag kritiska och menar att omställningen drabbar långtidsarbetslösa och personer som inte klarar de digitala lösningarna.
– Steget blir längre från utanförskap till egen försörjning, säger Marino Wallsten (S) som är kommunalråd i Fagersta, en av de orter som blivit av med sitt arbetsförmedlingskontor.
”Tror alla kommuner märkt av det”
Fagersta har hög arbetslöshet och många långtidsarbetslösa och är enligt Sveriges kommuner och landsting (SKR) bara en av många kommuner som tycker det blivit svårare att samarbeta med Arbetsförmedlingen.
– Jag tror att alla kommuner har märkt av att det är mindre personal på Arbetsförmedlingen, men mest har det nog märkts i de kommuner som har förlorat sina kontor, säger Roy Melchert, chef för arbetsmarknadssektionen på SKR.
Neddragningarna 2019 fick kritik på flera håll, och inför 2020 skärpte regeringen sitt så kallade regleringsbrev och gav Arbetsförmedlingen i uppdrag att säkerställa en fungerande verksamhet i hela landet. I regleringsbrevet för i år skärptes kraven ytterligare på en ändamålsenlig och väl fungerande lokal närvaro i hela landet.
Ministern: ”Gör stora framsteg”
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är fortfarande inte riktigt nöjd.
– Jag tycker att Arbetsförmedlingen gör stora framsteg, jag ser att man jobbar hårt med att säkerställa den lokala närvaron, men jag är inte nöjd förrän det fungerar överallt i landet, säger Eva Nordmark.
På Arbetsförmedlingen menar man att jobbet går framåt:
– Jag skulle säga att vi under 2020 har jobbat hårt med att säkerställa att vi tar hand både om de behov som våra kunder har som inte kan tillgodoses digitalt eller på distans, och att hitta nya sätt att samarbeta med våra samverkanspartners, till exempel kommunerna, säger Linda Schön Doroci, verksamhetsområdeschef.
