Vecka 11 hände något inom den svenska vården. Sjukhus efter sjukhus gjorde sig redo att ta emot patienter sjuka i covid-19. Och planerade operationer började ställas in, en efter en.

Tiotusentals inställda

Det är hittills 44 000 operationer som ställts in. Det visar siffror från Svenskt Perioperativt Register (SPOR) som SVT Nyheter tagit del av. Minskningen gäller från vecka 11 till vecka 19. Gunnar Enlund är överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för SPOR.

– För samhället innebär de här nya vårdköerna betydligt mera sjukskrivningar. För individerna innebär det ökat lidande, säger Gunnar Enlund.

”Rehabiliteringstiden blir längre”

Under vecka 19 minskade operationerna på svenska sjukhus med 62 procent. Men i vissa regioner är minskningen ännu större, i region Sörmland och Norrbotten ställdes omkring 80 procent av alla operationer in.

Och för alla människor som drabbas av en inställd operation ökar risken för komplikationer och psykisk ohälsa.

– Det finns forskning som visar att människor som drabbas av en avbokad operation blir väldigt beskvikna. Frekvensen hjärtinfarkter går upp, sjukskrivningstalen blir högre och rehabiliteringstiden blir längre.

Operationskön har vuxit

Redan innan coronapandemin fanns en operationskö på 113 000 människor. De senaste tio åren har kön vuxit. År 2011 var kön på 91 000 människor. Nu är kön på 157 000 människor, samtidigt som tusentals fler människor ansluter varje ny vecka.

Vad kön kommer att landa på innan pandemin har klingat av kan ingen svara på. Det bekymrar Gunnar Enlund.

– Det är ett jätteproblem. De här vårdköerna kommer att nå en sådan storlek, så att även när vi når full kapacitet så håller vi egentligen bara jämt skägg med allt nytt som kommer in. Så för att lösa det behövs någon riktig extrasatsning, säger han.