Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé och Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringliv. Foto: SVT/Martin Lundberg

Konflikten om skatterna tillbaka i politiken

Den senaste veckan verkar det som att själva urkonflikten mellan höger och vänster i svensk politik är tillbaka i debattens centrum: Hur höga skatter ska vi ha? Agenda har träffat två ekonomer som har helt olika syn på saken och har tittat på hur skatterna har förändrats i Sverige sedan 1950.

– Vi måste ha ett skattesystem som stimulerar arbete men som också stimulerar företagande, därför att det är så vi skapar resurser till vår gemensamma välfärd, säger Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringliv.

– Höjningen av statsskatten nu innebär till exempel att ganska många poliser – som vi behöver rätt många av – som arbetar extra pass, drabbas av statsskatt, säger hon också.

Medan Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, säger att de skattehöjningar som regeringen nu föreslår är ”finlir”:

– Marginella förändringar, helt enkelt.

Skattehöjningar på 45 miljarder

De skatter det pratas om nu, som flygskatt, höjd statlig skatt och skatt på företag, handlar kanske inte om så många miljarder.  Men den rödgröna regeringen räknar med att netto ha höjt skatten med 45 miljarder kronor sedan 2014.

Ska skattekurvan upp eller ner? Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé och Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringliv, har helt olika uppfattning om den saken. Foto: SVT/Martin Lundberg

– Skattetrycket måste ner med fyra procent till 2050, säger Bettina Kashefi.

Det skulle innebära en skattesänkning på ungefär 160 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som Sandro Scocco vill höja skatterna.

– Tre procent behövs bara för att bibehålla välfärden och så en och en halv procent för att laga lite revor. Min bedömning är att skattekvoten måste upp med ungefär 4,5 procent fram till 2050, säger han.

Det skulle innebära höjda skatter med ungefär 180 miljarder kronor.

Analys Margit Silberstein: Skatterna kan vara ett farligt vapen

Sandro Scocco: Skattetryck ett högerord

Skatteuppgörelsen 1981 mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet påverkade skattetrycket i Sverige. Alltså hur stort skatteuttaget är i förhållande till BNP – även om inte alla ekonomer använder sig av ordet skattetryck:

– Skattetrycket, det är nog mer av ett högerord, faktiskt. Det professionella ordet man använder är kvot, säger Sandro Scocco.

– Skattekvoten speglar helt enkelt den ambition som en regering kan ha med sitt offentliga åtagande. Det vi ser här från 50-talet är ju hela uppbyggnaden av välfärdsamhället! säger han när han tittar på en grafisk kurva över hur skattetrycket – eller skattekvoten – har utvecklats i Sverige sedan 1950. Kurvan stiger fram till 1980-talet där det sker en utplaning.

Skattereform i början av 90-talet

Det var först “århundradets skattereform” i början av 1990-talet som på allvar knäckte det allt större skatteuttaget i svensk ekonomi. Det var en uppgörelse mellan Folkpartiet och Socialdemokraterna. Moderaterna ställde sig utanför, liksom de gjorde 1981.

Trots reformen höjde Socialdemokraterna skatterna under 1990-talet, men sänkte dem sedan igen. Arvs- och gåvoskatten försvann.

Alliansen sänkte inkomstskatter

Sedan kom Alliansen med slopad fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och kraftiga skattesänkningar för dem som hade jobb. På en presskonferens 2013 sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att 99 procent av de heltidsarbetande sedan 2006 hade fått mer än 1.000 kronor kvar i månaden efter skatt.

Reportage i Agenda söndag 2 april kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. I studion: Liberalernas ledare Jan Björklund. Debatt mellan biträdande finansminister Per Bolund (MP) och Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Agenda

Mer i ämnet