Olyckorna har oftast skett vid användning av värmesikten, säger Daniel Ligné vid Svenska Jägareförbundet. Se hur vildsvinen ser ut i ett värmesikte i videon. Foto: Therese Gustafsson/SVT

Kor och hästar skjuts under vildsvinsjakt – ”En tydlig ökning”

Uppdaterad
Publicerad

Att hästar och kor skjuts av misstag under jakt har blivit vanligare. Svenska Jägareförbundet menar att felskjutningarna beror på ovana att jaga i mörker och att använda så kallade värmesikten, något som blev lagligt 2019 – trots varningar om olyckor i andra länder. 

– Man brakade på och tillät dem, och som en direkt följd av det har vi haft ett antal incidenter, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent vid Svenska jägareförbundet. 

Den 8 september skjuts en ko och en tjur i en hage i Vislanda av en jägare på vildsvinsjakt. En dryg månad tidigare hade tre tjurar skjutits utanför Högsby. Även hästar har fått sätta livet till under jakt.

– Det handlar om en handfull incidenter men det är absolut en tydlig ökning som har skett, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent vid Svenska Jägareförbundet.

Det finns ingen heltäckande statistik på hur många tamdjur som skjutits av misstag under jakt, men även Jägarnas riksförbund delar bilden att problemet har växt de senaste åren.

Värmesikten ofta inblandade

Olyckorna har oftast skett vid användning av värmesikten, också kallade termiska sikten, enligt Daniel Ligné. 

I dessa omvandlas värmen från djur till en tvådimensionell och svartvit bild, vilket kan göra avståndsbedömningen svår. 

– Jag tror det är därför en ko misstas för ett vildsvin, den är mycket längre bort än vad man tror, säger Daniel Ligné.

Blev lagliga – trots varningar

Vildsvinen är ett stort problem i framförallt södra Sverige och stammen växer och sprider sig snabbt. För att förenkla jakten ändrades lagen 2019 så att det blev tillåtet att använda värmesikten vid vildsvinsjakt – trots att Svenska Jägareförbundet avrått regeringen på grund av att man sett olyckor i andra länder. 

– Det är väldigt olyckligt. Vi frågade kollegor runt om i världen och alla varnade oss just för det här med termiska riktmedel. Jag önskar att man hade konsekvensutrett innan eller åtminstone väntat tills vi hade en utbildning på plats så vi hade kunnat hjälpa jägare att ställa in riktmedlen och tolka bilderna rätt. Nu införde man det pang bom, vi blev lite tagna på sängen, säger Daniel Ligné.

Ministern: Vill jobba vidare med frågan

Näringsminister Ibrahim Baylan, som ansvarar för frågan i regeringen, understryker jägarnas personliga ansvar i en skriftlig kommentar till SVT Nyheter. 

”För att öka avskjutningen av vildsvin har regeringen möjliggjort fler jaktmedel, bland annat termiska sikten. Precis som vid all jakt är det förenat med ett stort eget ansvar för den som jagar, att kunna använda utrustningen korrekt. Vi följer den här frågan noga, och välkomnar en dialog med Jägareförbundet om hur vi kan jobba vidare med de här frågorna.”

Värmesikten och ändrad lag

I maj 2019 ändrades jaktförordningen för att göra jakten på vildsvin mer effektiv.

Elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera och rörlig belysning tilläts då användas vid jakt efter vildsvin.

I sikten med elektronisk ljusförstärkning blir bilden tredimensionell, men med värmesikten, även kallade termiska sikten blir bilden tvådimensionell och svartvit.

Efter att remissinstanser varnat för ökad risk för skadeskjutning beslutade regeringen att termiska sikten får bara användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.

Källor: Svenska Jägareförbundet, Regeringskansliet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.