Handeln på nätet ökar, men det göra också bedrägerierna. Felet är bankernas och e-handelns menar polisen. Foto: TT

Kortbedrägerierna har ökat med närmare 40 procent

Uppdaterad
Publicerad

Med de nya korten med chip och pin-kod skulle bedrägerierna upphöra. Trodde de flesta. Men som så många gånger förut så lyckas brottslingarna hitta sätt att gå runt tekniken.

– Hade korten varit geoblockerade hade det begåtts betydligt färre bedrägerier, säger Jan Olsson vid Polisens nationella bedrägericenter till SVT Nyheter.

Bedrägerierna har det senaste året ökat kraftigt och det trots att det finns sätt att göra det svårare för bedragarna. På bara ett år har kortbedrägerierna ökat med närmare 40 procent. Det visar en sammanställning som gjorts vid Polisens nationella bedrägericenter. Jan Olsson som är utredare där menar att säkerheten finns men att den inte används.

– Tyvärr har inte alla banker och kortutgivare infört geografisk blockering på sina kort när korten skickas till konsumenten. Det vill säga att allt borde vara spärrat och sen får konsumenten själv låsa upp dem när de ska användas, säger Jan Olsson till SVT Nyheter.

100.000-tals uppgifter säljs

Det finns 100.000-tals stulna kortuppgifter till salu på nätet. Kortuppgifterna kostar cirka 100-150 kronor och de har stulits vid intrång i olika databaser som lagrar kortuppgifter. Det kan ta år efter att du till exempel använt ditt kort i USA tills att det används av kriminella.

De handlar till exempel om datorer, smart-tv:s och dyra kläder som köps på nätet och som sen kan säljas vidare. Ofta sker köpen hos amerikanska och europeiska e-handlare med lägre säkerhet, sen hämtas varorna ut med förfalskade legitimationer här i Sverige.

– Hade korten varit blockerade så de inte kan användas varsomhelst i världen hade det alltså begåtts betydligt färre bedrägerier, säger Jan Olsson till SVT Nyheter.

Olika förinställda blockeringar

Banker och kortutgivare resonerar olika kring de förinställda geografiska inställningarna. En del låter allt vara öppet medan andra låser till exempel köp i vissa världsdelar eller köp på internet. Det är alltså konsumenten som själv måste se över sina inställningar.

Leif Trogen vid Svenska Bankföreningen anser att de tar sitt ansvar.

– Vi har ett 30-tal olika kortutgivare och de flesta erbjuder sina kortinnehavare att göra sin egna geografiska blockeringar. Varje kortutgivare har även monitorering 24 timmar om dygnet som kan spärra kort om de används på konstigt sätt eller på konstiga platser, säger Leif Trogen till SVT Nyheter.

Men de är väl oftast inte blockerade när kortet skickas ut till konsumenten?

– Det är lite olika hur kortutgivare resonerar, säger Leif Trogen

Vill kunderna ha det här eller tycker de att det är krångligt?

– Det är alltid det som är problemet att man glömmer att låsa upp korten och det är den typen av problem som gör att många av korten inte är blockerade från start, säger Leif Trogen till SVT Nyheter.

Ökad säkerhet väljs bort

Det finns även andra tekniska lösningar som till exempel att man måste slå in en speciell kod vid varje köp eller få ett sms med en kod, men många e-handlare väljer bort det på grund av ökad konkurrens.

Säkerhetschefen på Svensk Handel Per Geijer menar att marknaden blivit tuff.

– Vi jobbar på en gränslös marknad och vi har märkt att när konsumenten sitter med två sajter bredvid varandra och jämför dem så är det så att man väljer den sajten som är enklast och väljer tyvärr den som har lägst säkerhet, säger Per Geijer till SVT Nyheter.

Det enkla lockar

Svensk Handel uppmanar dock alla sina medlemmar att erbjuda högre säkerhet men med ökad konkurrens från utländska e-handlare som oftast har lägre säkerhetskrav så kan det vara svårt att inte lockas med i att ha ”enklare” köp.

– I det korta perspektivet tänker inte den ärliga konsumenten att det spelar någon roll men på längre sikt så är det faktisk så att man på det sättet hjälper de kriminella som håller på med bedrägerier, säger Per Geijer till SVT Nyheter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.