I den gamla gruvorten Norberg i Västmanland tog man under förra året emot 736 asylsökande. Det var en utmaning för en kommun med knappt 6.000 invånare. På ett halvår öppnade tre asylboenden och när höstterminen började hade den enda skolan plötsligt 65 nya elever som inte kunde svenska.
– Det gällde att hitta olika lösningar. Eftersom vi inte hade plats fick vi köra i skift, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Det var enda möjligheten, och sedan fick vi ordna busstransporter på olika sätt, säger Centralskolans rektor Kjell Andersson.
I dag får kommunerna ersättning för 66 procent av den faktiska kostnaden för en elev i grundskolan, resten får kommunen stå för. För Norberg innebar det en merkostnad på knappt 540.000 kronor förra året – bara för de asylsökande barnens skolgång. Totalt betalade Norberg 700.000 kronor för asylmottagandet efter de statliga ersättningarna.
– För oss är det en och en halv lärartjänst, det är mycket i en sådan här liten kommun, säger kommunalrådet Åsa Ericsson (S).
”Skatten kan behöva höjas”
Hon hoppas att regeringen skjuter till mer pengar till kommunerna redan i vårbudgeten. Och hon är inte ensam. Av de socialdemokratiska kommunalråd som svarat på SVT:s enkät vill 93 procent att staten står för hela den faktiska kostnaden.
– Det kan inte vara så att kommunerna ska gå back för att vi utför det uppdrag som staten har lagt på oss, det vill säga att tillhandahålla undervisning för barnen och förskola. Vi vill självklart göra det på ett bra sätt men då måste vi få högre schablonbelopp eller på annat sätt, täckning för de kostnader vi har, säger Åsa Ericsson.
Enligt Göran Dahlström (S), kommunalråd i Katrineholm, kan kommunen komma att behöva höja skatten om inte staten tar ett större ekonomiskt ansvar.
– Det tror inte jag att invånarna ute i kommunerna accepterar. Måste vi höja skatten drabbar det ju dem som tjänar minst, säger han och fortsätter:
– Jag förväntar mig att vi får ersättning för den mottagning vi har. Vi måste få mer pengar för elever från andra länder, de behöver ju mer stöd och uppbackning än andra elever, inte mindre.
Ministrar inbjudna till Norberg
De socialdemokratiska kommunalråden vill också att den så kallade etableringsersättningen som de nyanlända som fått uppehållstillstånd får, ska förlängas. I dag är den två år och eftersom det ofta tar betydligt längre tid för en nyanländ att få ett jobb riskerar försörjningsstödet att skjuta i höjden. 81 procent av de som svarat på enkäten vill ha förlängd etableringsersättning.
– Eftersom det är så pass få som lyckas ta sig in på arbetsmarkanden efter de två åren i etableringen kan det bli kostsamt för kommunen, säger Åsa Ericsson.
Hoppas regeringen vill satsa
Hon har bjudit in justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till Norberg och hon hoppas att de kommer i samband med S-kongressen i Västerås i slutet av maj.
– Jag hoppas att regeringen väljer att satsa på de här frågorna för det är så viktigt. Det är enorm möjlighet med alla människor som kommer till Sverige i dag om vi lyckas ta tillvara på dem, säger hon.