Kriget i Ukraina splittrar extremhögern: ”Förra gången sköt de på varandra”

Uppdaterad
Publicerad

I en video som sprids på meddelandetjänsten Telegram doppar en maskerad medlem i ukrainska Azovbataljonen ammunition i grisfett – som ett hån mot muslimska soldater från Tjetjenien. Men kriget i Ukraina splittrar extremhögern – och till skillnad från 2014 har ännu inga svenskar rest för att strida.

– Det är känsligt att den nuvarande ledaren för Ukraina har en judisk bakgrund och att han så tydligt säger att han vill gå med i EU och Nato, säger Daniel Poohl, vd på Expo.

Den ökända Azovbataljonen, som flera svenska nazister anslöt sig till 2014, är en av flera frivilligbataljoner som strider mot Ryssland och ingår i dag i Nationalgardet. Samtidigt har bataljonen varit en black om foten som gett Ukraina internationellt dålig PR.

– Azov är bara en detalj i den ukrainska armén, men den detaljen kan effektivt användas av Putin för att måla ut hela Ukraina som ett land som präglas av högerextrema soldater. Det är naturligtvis inte sant. Men de finns där och det är ett faktum att extremhögern i allra högsta grad är en politisk faktor i Ukraina, säger Daniel Poohl, vd för stiftelsen Expo.

SVT Nyheter granskar

”Enas i en nazistisk världsbild”

Enligt Daniel Poohl består Azov även i dag av en stor del högerextremister. Azov-anslutna är mycket aktiva på Telegram där man bland annat försöker värva nya soldater.

På Telegram sprids ett klipp på vad som verkar vara en maskerad Azovman, som doppar ammunition i grisfett. Klippet har också delats av det ukrainska Nationalgardets konto på Twitter.

– Nyheten om ryska muslimska soldater från Tjetjenien sätter igång de islamofobiska tendenserna. Det är en extra kränkning och ett av många exempel på hur Azovbataljonen inte bara är ett stridande förband utan drivs av en särpräglad politisk ideologi.

Klippet är en del av det intensiva propagandakriget mellan länderna och Ukrainakännaren Per Anders Rudling vid Lunds universitet påminner om att man bör vara källkritisk gällande alla klipp som sprids i samband med kriget.

– Kan detta delvis också spridas av ryska källor för att framställa fienden som mer oresonlig? Men Azov har varit ett imageproblem för Ukraina.

Medlemmar i Azov under 2015. Mannen till höger har en symbol som påminner om den nazistiska symbolen Varghaken. ”Man enas i en fascistisk och nazistisk världsbild och krigar utifrån de premisserna”, säger Daniel Poohl. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

”Ska inte spela med i den ryska lögnfabriken”

Att det finns en viss beröringsskräck kring ämnet bekräftas av experter som SVT har talat med – flera vill inte uttala sig om nazism i Ukraina för att man, som Daniel Poohl uttrycker det, riskerar att spela med i Putins krigspropaganda om att Ukraina styrs av nazister.

– Precis som i de flesta europeiska länder finns det en högerextrem organisering. Det är inte konstigt. Men vi ska inte spela med i den ryska lögnfabriken, säger Daniel Poohl och tillägger:

– Men i ett senare tillfälle kommer vi att, på ett rimligt och balanserat sätt, behöva prata om de utmaningar som den ukrainska demokratin har.

2014 anslöt sig ett fåtal svenskar till Azov, hur ser det ut i dag?

– Än så länge kan vi se att det finns ett stort internationellt intresse, men det är mycket snack och lite verkstad. Vi ser inga svenska nazister som har åkt dit än och vi ser ingen översvämmande entusiasm för att åka och kriga på Ukrainas sida.

”En absurd situation – man låg i varsin skyttegrav”

Samtidigt råder det splittring i vit makt-rörelsen – man vet helt enkelt inte vilken sida man ska välja.

– Rysslands oprovocerade attack på Ukraina ställer till det i den högerextrema världen. Det här är en konflikt och fråga som under 2014 splittrade extremhögern och som ser ut att göra det även den här gången.

– Under den förra konflikten uppstod en helt absurd situation där det fanns högerextremister som anslöt sig till den ryska sidan och högerextremister som anslöt sig till den ukrainska sidan och som bokstavligt talat låg i varsin skyttegrav och sköt på varandra.

I klippet ovan reder historikern Per Anders Ruding ut hur det egentligen ligger till med den påstådda nazismen i Ukraina.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Nyheter granskar

Mer i ämnet