Diskussionen om ett svenskt Nato-medlemskap känns ibland som en evig fråga i svensk politik. Den blossar ofta upp i samband rapportering om brister i det svenska försvaret eller i samband med internationella kriser. Vi såg det efter Rysslands förra angrepp på Ukraina 2014 och vi ser det nu under den pågående invasionen.
Novus undersökning visar en signifikant ökning av dem som vill att Sverige ska bli medlem av Nato. Jämfört med förra månaden är ökningen fyra procentenheter, från 37 till 41 procent. Andelen som säger nej är oförändrad, 35 procent. Det är den stora gruppen osäkra som minskat, från 28 till 24 procent.
Ukrainas öde lär användas som argument
Utgången av angreppet på Ukraina kan också få fortsatta effekter för svensk Nato-debatt.
Förespråkarna för ett svenskt Nato-medlemskap menar att det är en grundläggande skillnad att samarbeta med Nato och att vara fullvärdig medlem. Endast medlemskapet garanterar fullt skydd av försvarsalliansen. Regeringen och Socialdemokraterna, som säger nej till Nato-medlemskap, menar dock att ett utvecklat samarbete är tillräckligt och att den svenska alliansfriheten bör bestå.
Skulle det visa sig att Ukraina inte får något militärt stöd av omvärlden utan i praktiken får klara sig på egen hand lär det komma att användas av Nato-förespråkarna som ett argument för att Sverige bör gå med. Annars kan vi inte vara helt säkra på hjälp i händelse av ett angrepp.
Å andra sidan är det tveksamt om Nato-debatten tar fart just nu, i detta synnerligen allvarliga säkerhetspolitiska läge. Med den ryska krigsmakten i full färd med att försöka lägga under sig Ukraina lär de svenska riksdagspartierna vara angelägna om att hålla tillbaka den politiska debatten i frågor som rör grundläggande vägval för svensk utrikespolitik. I krislägen anses det vara viktigt att visa upp en enad front utåt.
Nytt säkerhetspolitiskt läge
Och när krisen väl är över kan väljarnas engagemang i Nato-frågan komma att successivt ebba ut. Så har det i alla fall sett ut i opinionen tidigare.
En skillnad den här gången är att Ryssland och Putin på ett nytt sätt visat upp en aggressiv och oförsonlig hållning mot ett grannland, och dessutom öppet hotar omvärlden med sina kärnvapen. Det skapar i grunden ett nytt säkerhetspolitiskt läge i vår del av världen och kan i nästa steg också förändra den svenska synen på behovet av ett svenskt Nato-medlemskap.