Analys: Kristersson sätter hoppet till blockbytarna

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Moderatledarens vädjan till socialdemokratiska väljare att ”låna ut sin röst” bottnar i en matematisk kalkyl om vad som krävs för att vinna valet nästa år. Utan blockbytare går Ulf Kristersson drömmar om statsministerposten i kras.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Elva månader återstår till riksdagsvalet 2022. Och det är nästan helt jämnt i väljaropinionen mellan regeringsalternativen.

För att vinna regeringsmakten är måste Ulf Kristersson och Moderaterna försöka få igång ett väljarflöde över det som brukar kallas blockgränsen. Bara så kan han få ihop tillräckligt många väljare bakom ett regeringsalternativ, som kan säkra statsministerposten åt honom.

Därför vänder sig moderatledaren idag direkt till väljare som brukar rösta på Socialdemokraterna. Den nuvarande regeringen anklagas för att i ett allvarligt läge vara handlingsförlamad och oförmögen att ta itu med samhällsproblemen. En ny regering under Ulf Kristersson ska knäcka gängbrottsligheten, minska invandringen och strama åt integrationspolitiken, lyder moderatledarens budskap.

Moderaternas partistrateger har identifierat cirka 150 000 sådana väljare som man alltså nu riktat in sig emot. Syftet är att försöka få så många som möjligt av dem att rösta på Moderaterna, även om de inte i alla delar står bakom partiets politik.

Brottsligheten kan bli avgörande

Om Kristersson lyckas eller ej kommer till stor del att avgöras av den verklighetsbild partierna lyckas sätta i valrörelsen nästa år. Som i flera tidigare valrörelser kommer alltså valutgången att till stor del bestämmas av vilken verklighetsbild partierna kan övertyga flest väljare om. Där kommer regeringen och Socialdemokraterna att försöka övertyga allmänheten om att Sverige är på rätt väg, medan Moderaterna och Sverigedemokraterna kommer att trumma in att endast ett regeringsskifte kan föra in landet på rätt väg igen.

Hur brottsligheten utvecklas fram till valet kan bli avgörande. Den grova brottsligheten har de senaste åren snabbt seglat upp som en av de absolut viktigaste frågorna för väljarna.

Men om Ulf Kristerssons plan att locka missnöjda S-väljare skulle misslyckas har han en nödutgång: Att sätta sitt hopp till att Sverigedemokraterna kan åstadkomma det. Även detta skulle påverka maktbalansen i en för honom gynnsam riktning.

Å andra sidan vore det kanske inget önskeläge för Moderaterna. Ju större Sverigedemokraterna blir, desto svårare kan relationen bli att hantera efter valet. Det handlar både om SD-krav att sitta med i en regering och kraven på inflytande i politiska sakfrågor. Blir inte Moderaterna större än Sverigedemokraterna i valet skulle också Kristerssons legitimitet som statsminister kunna ifrågasättas.

Skattefrågor saknades i talet

Frågan är dock om den politik som Moderaterna nu lyfter är tillräckligt attraktiv för de väljare man hoppas kunna erövra? Uppenbart tror partiet inte att utspel om stora skattesänkningar är en framkomlig väg.

I dagens stämmotal nämnde inte Kristersson med ett enda ord några skattesänkningar, vilket ofta brukar vara ett givet inslag i ett stämmotal. I stället fokuserade han på att: krossa gängkriminaliteten, minska invandringen och strama åt bidragssystemen.

Det är uppenbart att det är i dessa frågor som han och partiet bedömer att man har störst chans att locka missnöjda S-väljare – och inte med löften om skattesänkningar.

Lanseringen av en ”grön höger” kan ses som ett sätt att fånga upp missnöje med höga el-priser och oro för framtida elbrist. Partiets löfte om sänkt bensin- och dieselskatt pekar i samma riktning. Samtidigt har energifrågans ökade politiska sprängkraft inneburit en ny väg in i klimatdebatten för Moderaterna, som partiet inte varit sent att utnyttja.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.