Målet har varit att överleva 40-årsdagen. Men nu säger läkarna att Ida Boström inte klarar sig över julen. Foto: Christoffer Hjalmarsson, SVT

Krönika: Idas mål var att bli 40 – nu säger läkarna att hon inte klarar sig till jul

Publicerad
KRÖNIKA ·

Tvåbarnsmamman Ida Boström, 39, har kämpat sig genom en halv maraton med cancer i kroppen. Målet har varit att överleva sin 40-årsdag. Men nu säger läkarna att hon inte klarar sig över julen.

Christoffer Hjalmarsson

fotograf

Första gången jag träffade Ida Boström var maj 2016. Vitsipporna hade inte slagit ut och luften kändes fortfarande rå. Hon var klädd i sportkläder och hade sportcykeln redo för att bege sig mot Umeå från Vännäs, bara det enkel väg dryga tre mil och sedan skulle hon springa två mil, en halv maraton.

Herregud, tänkte jag. Det här är en människa som fått beskedet att hon inte skulle överleva 2016.

Men Ida hade en vilja jag aldrig sett förut.

Cancertumörerna växte i hennes kropp. Ida visste att hon skulle dö, men inte när.

Målet: Dotterns tolvårsdag

Men Ida hade andra planer som skulle förverkligas. Hon ville fylla 40, vilket var fyra år fram i tiden. Och hon var bestämd över att hon skulle få se sin älskade dotter Carmen fylla tolv år.  

Döden fick vänta.

Vid mållinjen den här dagen då hon först cyklat och sedan sprungit över två mil,omfamnades Ida av sin man Tomas och dottern Carmen. Källorna till hennes enorma livsgnista.

Jag har följt Idas och familjens kamp sedan den där vårdagen. Med en ständig respekt och beundran över hennes vilja att bekämpa cancern till varje pris. Beslutsamheten att springa ifrån den.

Ida har verkligen gett allt.

I november förra året var jag med på ännu ett återbesök hos läkaren efter att Ida röntgats. Hon skulle få veta hur tumörerna svarat på den tuffa behandlingen som brutit ner hennes kropp.

Smärtorna trängde genom varje cell inifrån och ut. Orken var inte som förut.

Trots det gjorde hon sitt yttersta för att hålla humöret uppe. Det hör inte till hennes person att falla ihop, att klaga och vara bitter. Ida gladdes hon över att hon faktiskt var inne på sitt första bonus-år.

En sorts seger mot döden. Hon log.

Cancern fick ännu mer fäste

När läkaren frågade vilka som skulle närvara på samtalet svarade Ida ”alla”. 

Hon pekade på oss som var närvarande, pappa Sven-Åke, maken Tomas och även mig och reportern som var med.

Det är sån hon är. Öppen. Varm. Och stark. 

Ida grät när hon fått höra prognosen.

Läkaren förklarade att hon inte hade långt kvar, men kunde inte säga hur många veckor eller månader det handlade om. Bara att cancern fått ännu mer fäste. Det gick inte att göra mer.

För Ida väntade den palliativa vården. Den sista omsorgen till svårt sjuka i livets slutskede.

I oktober 2018 är Ida mot alla odds inne på sitt andra bonus-år. Hon har nyligen gjort ett återbesök på Umeås universitetssjukhus.

Den här gången har hon fått en tid att förhålla sig till.

Alla i rummet gråter

Vi sitter hemma i hennes kök när hon och Tomas sitter med Carmen. Ida är svullen av allt kortison hon fått för att stilla smärtan och se till att hennes sköra benmärg klarar av att producera de livsviktiga blodplättarna.

Det verkar som att hon inte kommer att klara julen, säger hon till dottern.

Alla i rummet gråter. Även jag.

Det sägs att vi bildjournalister är skyddade bakom vår kamera. Det är skitsnack.

Jag tänker fortfarande på varför Ida ville ha mig närvarande när hon satt med läkaren. Och varför hon vill att jag ska vara här, med familjen när hon ska lämna sitt svåraste besked till dottern.

Men det är så här Ida vill ha det. Döden är en del av vårt liv, den vägen vi alla ska vandra.

Och något som vi alla bör prata mer om.

Så att döden inte blir lika hotfull och plötslig, när den väl inträffar. Kanske kan det underlätta sorgen, och få oss att leva maximalt med våra närmaste.

Om vi vågar prata om det värsta.

Det här är Idas och hennes familjs önskan, som jag gör mitt yttersta för att skildra.

Som både fotograf och vän.

HIT KAN DU VÄNDA DIG

Visa

Här hittar du telefonnummer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med.

Vid akut hjälp ring nödsamtal 112

1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa
Att vara närstående: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Att-vara-narstaende/
Vård och hjälp: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Soka-vard-och-hjalp/

Hjälplinjen – har öppet mellan kl 13.00 och 22.00 alla dagar.
Telefon: 0771-22 00 60
http://www.1177.se/Stockholm/Om-1177/Om-Hjalplinjen/

Jourhavande Medmänniska
Telefonjour alla dagar klockan 21.00-06.00
Telefon: 08-702 16 80

Jourhavande präst 
Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21.00-06.00.
https://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/chatta

Ring 1177 Vårdguiden om självmord 
Hjälp och stöd om du har självmordstankar: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Sjalvmordstankar/
Är du anhörig eller vän: http://www.1177.se/Tema/Psykisk-halsa/Att-vara-narstaende/Stod-och-rad1/Att-stodja-nagon-som-har-sjalvmordstankar/

Självmordslinjen – Mind
Telefon: 90101 dygnet runt
Chatten nås via mind.se

SPES
För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour varje kväll mellan klockan 19.00-22.00.
Telefon: 08-34 58 73

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.