Här är den diskbänk där den brevhotande mannen hade krut – något som Säpo missade vid sin husrannsakan Foto: SVT Veckans brott

Brevhotande man hade krut på diskbänken – Säpo reagerade inte

Publicerad

Mannen hade hotat nästan hela regeringen. I bostaden fanns krut och hotfulla lappar om att döda och bomba, men Säpo reagerade inte på detta när de gjorde en husrannsakan då 43-åringen misstänktes för olaga hot och han gick fri i nästan ett halvår. Veckans brott har granskat utredningen – som väcker flera allvarliga frågor.

Sommaren 2017 skickades en mängd pulverbrev till flera ministrar, kommunpolitiker och kändisar. Breven innehöll hotfulla meddelanden, oftast med en lapp med röd, handskriven text: ”Snart är du död”.

”Jag måste få ut barnen”, berättar en minister i förhör när han får frågan om hur han reagerade.

”Det var obehagligt. Särskilt att det lagts direkt i brevlådan, vi bor väldigt avsides. Det var det obehagligaste – att någon letat sig ut ändå till oss”, berättar en annan minister.

Den 11 februari i år dömdes en 43-årig man i Svea hovrätt till åtta års fängelse. Men en granskning som Veckans brott Redaktionen gjort tyder på att utredningen drog ut på tiden – och att Säpo inte insåg att de gick rakt in i en bombfabrik.

Utredningen drog ut på tiden

På två av breven, som innehöll bakpulver, lyckades man i ett ganska tidigt skede säkra DNA men det tog nästan två månader till att få provsvaret från Nationellt forensiskt centrum, NFC.

Först den 1 november fick Säpo besked om träffen som ledde till en 43-årig man utanför Gullspång, tidigare dömd för bland annat stöld och misshandel. Men han greps inte, och två dagar senare reste han utomlands, till Thailand. Det gjordes heller ingen husrannsakan förrän han kom hem efter ytterligare två månader.

Missade krut på diskbänken

Först då, den 28 december 2017, söktes bostaden igenom varpå man hittade en massa lappar med hotfulla budskap om att döda någon, ”gärna en svensk”, och om att tillverka en bomb. Det reagerade Säpo:s personal på.

Däremot tycks man inte ha reagerat över att det även fanns fullt med ståltrådar och kablar, en mortel, en lödkolv och en mängd annan utrustning. Framför allt: Säpo reagerade inte på att det stod förpackningar med svartkrut på diskbänken i köket.

– Den husrannsakan som görs gäller misstanken om olaga hot, breven han skickat. Då letar man efter omständigheter som gäller de brottsmisstankarna, säger Eva Wintzell, åklagare.

43-åringen förhördes, nekade till att ha skickat hotfulla brev, och släpptes. Men det Säpo inte visste, var att han redan då hade trappat upp sin brottslighet – och tillverkat en dödlig bomb.

Bomb i London – och dator i bostaden

Den 8 mars 2018 hände plötsligt det som fick allt att ta en ny och dramatisk vändning. Ett företag i London som handlar med bitcoins öppnade ett paket som innehöll en skarpladdad bomb. Det var ren tur att ingen skadades eftersom paketet öppnades på ”fel” sätt.

Paketet hade svenska frimärken. Brittisk polis säkrade DNA från bombpaketet och den 22 mars fick man via Interpol träff på 43-åringen. Men då hade han redan hunnit slinka ur nätet igen, och åka till Thailand. Först den 10 april anhölls han i sin frånvaro misstänkt för grovt olaga hot med breven och försök till mord med bomben.

Den 27 april greps han i Thailand och två veckor senare gjordes en ny husrannsakan i hans bostad. Den här gången gjordes betydligt fler fynd, bland annat en laptop där det hade gjorts omfattande sökningar på hur man tillverkar bomber och en manual för hur man bygger en prototyp av en kulsprutepistol.

– När vi senare konstaterade att han var kapabel att sätta sina hot i verket och framställa en bomb så kan man vara efterklok. Att man borde varit mer grundlig vid den första husrannsakan. Men den bilden vi hade då var att han skickade ofarliga pulverbrev, säger Eva Wintzell.

Se reportaget i Veckans brott Redaktionen svtplay.se

DETTA HAR HÄNT

Visa
  • Från den 1 augusti till 4 september 2017 skickas hotfulla pulverbrev till flera kommunpolitiker, kändisar och nästan hela den dåvarande regeringen. Misstankarna ska komma att riktas mot en 43-årig man.
  • 13 till 15 augusti försöker 43-åringen förgäves komma in på sitt konto hos ett brittiskt företag som handlar med bitcoins.
  • I slutet av augusti gör han en mängd sökningar på bombtillverkning på sin laptop.
  • 1 november får man DNA-träff från två av breven som leder till den 43-åriga mannen, bosatt utanför Gullspång.
  • 3 november reser 43-åringen till Asien.
  • 27 december kommer han hem.
  • 28 december genomförs husrannsakan hos 43-åringen, som grips men nekar till allt. Hotfulla lappar hittas i hans bostad, men det tas ingen notis om krut på diskbänken. En dator gås igenom utan att det ger någonting.
  • Hotbreven och lapparna jämförs och visar sig vara skrivna av samma person, 43-åringen.
  • 8 mars 2018 öppnas ett paket på ett företag i London som innehåller en bomb. Den har skickats under hösten men har hamnat på fel adress och därför dröjer det tills den öppnas.
  • 19 mars förhörs 43-åringen igen, och informeras om att misstanken för hotbreven skärpts från olaga hot till grovt olaga hot. Han fortsätter neka och släpps igen.
  • 22 mars får man en DNA-träff från bombpaketet på 43-åringen.
  • 10 april anhålls 43-åringen i sin frånvaro.
  • 27 april grips han i Thailand och sitter fängslad i två veckor innan han förs till Sverige och grips här.
  • 7-9 maj görs ny husrannsakan då man även hittar laptop:en med bombsökningarna.
  • 12 maj förhörs 43-åringen igen men nekar till allt.
  • 9 november döms han i Stockholms tingsrätt för att vid 21 tillfällen skickat hotfulla försändelser, och för att ha skickat bomben. Brottsrubriceringarna var olaga hot och försök till mord och straffet blev 7 års fängelse.
  • 11 februari 2019 skärpte Svea hovrätt straffet till 8 år för flera fall av grovt olaga hot och försök till mord.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer