Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ärkebiskop Antje Jackelén kritiserar förslaget. Foto: Håkan Claesson/SVT/Fredrik Sandberg/TT

Kyrkan kritisk till språkkrav för medborgarskap: ”Ökar segregationen och drabbar kvinnor” 

Uppdaterad
Publicerad

Januaripartiernas förslag om ett obligatoriskt språktest för den som vill bli svensk medborgare kritiseras nu av  ärkebiskop Antje Jackelén. Enligt Svenska kyrkan borde förslaget, som har ett stort stöd i riksdagen, inte genomföras.

Förslaget om att införa ett språkkrav för medborgarskap i Sverige är en av punkterna i januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Just nu är förslaget ute på remiss och berörda myndigheter och aktörer har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget, vilket Svenska kyrkan har gjort.

– Jag är själv invandrare och vet hur viktigt det är att lära sig språket. Samtidigt går det inte att bortse från att det finns olika förutsättningar, säger Antje Jackelén, ärkebiskop.

Riskerar att missgynna vissa grupper

Svenska kyrkan menar att ett språkkrav för medborgarskap riskerar att öka segregationen och särskilt drabba kvinnor och lågutbildade, och hänvisar till en statlig utredning i frågan som publicerades i januari.

– Vi måste arbeta med att skapa de bästa förutsättningarna, snarare än att knyta det skydd som ett medborgarskap är till en viss språknivå, säger Antje Jackelén.

Januaripartierna beskriver språkkravet som ett sätt att öka incitamenten till att lära sig svenska, och hoppas på att det ska höja statusen på det svenska medborgarskapet. I bland annat Danmark, Tyskland och Nederländerna ställs redan liknande krav för medborgarskap, men hittills är forskningen på språkkravens effekter begränsad.

Kyrkans uttalande möts av kritik

Att Svenska kyrkan nu tar ställning i frågan har väckt reaktioner. På Twitter kritiseras de för att vara allt för politiska.

Varför uttalar sig Svenska kyrkan i en politisk sakfråga?

– När det gäller migrationsfrågor så har vi avgett en hel del remissyttranden. Genom arbetet i våra församlingar så har vi en kompetens som vi tänker att vi måste använda i samhällets tjänst, säger Antje Jackelén.

Den 15:e april är sista dagen att skicka in ett remissvar, och efter det kommer regeringen att fatta beslut om hur man tänker gå vidare i frågan. Planen är att förslaget ska läggas fram i riksdagen under den här mandatperioden, och börja gälla den 1 januari 2025.

Regeringen beställde 2019 en statlig utredning om hur ett krav på kunskaper i svenska och grundläggande samhällskunskap för den som ansöker om medborgarskap i Sverige skulle kunna utformas. I januari 2021 publicerade utredarna ett delbetänkande, som innehöll bland annat dessa förslag:

– Kravet ska gälla alla sökande mellan 16 och 66 år.

– Proven ska beställas av Skolverket och arrangeras av statliga universitet och högskolor på ett liknande sätt som högskoleprovet.

– För att bli godkänd på den skriftliga och muntliga delen krävs kunskaper på nybörjarnivå. För läs- och hörförståelse krävs mer än nybörjarnivå.

– Det är den som ansöker om medborgarskap som betalar för provet, som beräknas kosta ca 2000 kronor.

– Utöver ett svenskprov föreslås även ett prov i grundläggande samhällskunskap, som beräknas kosta ca 500 kronor för den sökande.

– Personer med funktionsnedsättning som inte rimligen kan förväntas uppvisa de kunskaper som krävs föreslås kunna få dispens från kravet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer