Foto: TT

Lag om kvitton skapar irritation

Uppdaterad
Publicerad

För fyra år sedan infördes kassaregisterlagen som innebär att handlare ska ha ett godkänt kassasystem och kunden alltid ska erbjudas kvitto. För staten har lagen inneburit skatteintäkter i mångmiljardklassen, men för många handlare och kunder innebär lagen mest väldigt många kvitton.

I Farsta centrum utanför Stockholm är alla handlare och företagare väl bekanta med kassaregisterlagen. Den fyra år gamla lagen kräver att de som säljer varor och tjänster mot kontanter ska ha ett godkänt kassasystem och alltid erbjuda kunden kvitto.

Sam Özkardes har en grillkiosk på torget och menar att lagen har påverkat hans verksamhet.

– Kunderna klagar för att man frågar om de vill ha kvitto när de köper en läsk för fem–tio kronor. Konsekvensen av det är att jag slänger väldigt mycket papper, det blir ett väldigt slöseri. Det kostade också mig ganska mycket att skaffa en ny kassa, säger Sam Özkardes.

Att många kunder tycker att det blir för mycket frågor om kvitton anser frisören Najis Saliba också.

– Det är vissa kunder som blir lite arga när man ger dem kvittot. De frågar ”vad fan ska vi med det till”.

– Man måste lämna kvittot till kunden innan kunden har hunnit springa till tunnelbanan. Då får vi ropa på kunden och då svarar de nej jag behöver inget kvitto, säger blomsterhandlaren Ulf Svensson.

Miljarder till statskassan

När lagen kom sa Skatteverket att den skulle bidra till bättre konkurrens mellan företag. Lagen var också ett sätt att stävja fusket och få in uteblivna skatter, och enligt Skatteverket har pengarna kommit in till staten.

– Ungefär tre miljarder mer, försiktigt räknat, kommer in till statskassan varje år med anledning av den här lagstiftningen, säger Conny Svensson, nationell samordnare hos Skatteverket.

Tusentals kontroller

Att se till att företagen inte fuskar med kassasystem och kvitton kräver en del av Skatteverket. Årligen görs 10.000–20.000 kontroller runt om i landet. Ofta är det företag där det redan finns misstankar om att fel begås som får besök.

– Vi gör provköp och kontrollerar på håll att man verkligen slår in allt. Sedan ger vi oss till känna och ber att få se kassasystemen, säger Skatteverkets Conny Svensson.

Mellan 20 och 25 procent av alla nedslag leder till att företag måste betala kontrollavgifter till skatteverket. Flest fel finner Skatteverket vid kontroller i storstäderna.

”Ingen skillnad”

Ett av argumenten för att införa lagen var att skötsamma företag inte skulle behöva konkurrera med skattefuskare. När SVT talade med handlare i Farsta centrum frågade vi om affärsklimatet har blivit bättre under de senaste fyra åren.

– Absolut inte, ingen skillnad, säger frisören Najis Saliba.

– Det kan inte jag svara på, säger blomsterhandlaren Ulf Svensson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.